En avstickare

Hej på er + hösten

Hej på er! Åh, nu har det gått tid sedan jag kikade in här hos er. Jag som verkligen trodde att jag skulle vilja sommarlovsblogga var och varannan dag hela sommaren – tji fick jag när lillebroren anlände och vände upp och ner på livet. Vår fantastiska son kom till världen sent en julikväll. Den sjunde för att vara exakt. Jag ska berätta om det, och hur livet var därefter – pö om pö – i olika inlägg. Sommaren är ju inte slut ännu, så lite mer sommarlovsbloggning får ni stå ut med.

Men först tänkte jag bara kika in och säga hej. Jag har saknat att skriva till er. Får jag säga så? Jag har tänkt väldigt mycket i sommar, såklart. Som man gör mitt i livet, kanske speciellt när livet förändrats så drastiskt som det faktiskt gjort för mig. En sak jag tänkt mycket på är det här med att synas på sociala medier och dela glimtar ur livet. Jag har känt mig så löjlig som bloggar och instagrammar och har mig. Less på mig själv liksom. Funderat vad folk tycker om hela alltet. Fast jag bara får glada hejarop och en massa fin stöttning från er jämt och ständigt så har tankarna varit med mig i sommar. Men nu till kontentan – jag måste verkligen sluta tänka på och fokusera på just det: vad andra tycker och tänker, och landa i att jag tycket att detta är så urbota kul – och där har vi mitt varför. Varför gör jag detta? Jo, för att jag älskar  att vara kreativ, fotografera och skriva. Just skrivandet har liksom en förlösande kraft på mig. Jag behöver skriva. 

Sedan har jag tänkt mycket att det finns så många fina, bra, kloka, inspirerande bloggar och instagrams där ute, behövs jag ens på internet? Eller ska jag bara låta det rinna ut i sanden nu när livet ändå kretsar mest kring våra två små. Men återigen, om jag tycker det är kul, så borde jag bara pinna på.

Jag vill verkligen dela livet med er – stort och smått. Men förstås bara en bit av hela livet. Jag har försökt klura på det ultimata upplägget och jag tror att jag har landat i att så länge jag skriver från mitt perspektiv som mamma, sambo, gårdsägare och djurmamma så löser sig resten. Jag har så många tankar på hur bloggen och instagrammen skulle kunna bli så mycket bättre, nu är det dags att ta tag i de tyglarna och förverkliga idéerna. Tänker att det är lite som en “runstreak”, att skapa den där kontinuiteten är så viktigt för mig. Jag vill att det ska finnas inlägg här, precis som det gör på mina favoritbloggar. 

En av sakerna jag reflekterat över är att jag gärna vill skriva dessa spretiga “här-och-nu”-inlägg. Jag är så less på content och jag tror inte att jag är ensam. Jag vill dela med mig av vad som händer på gården på riktigt. Inte för att jag någonsin bara skapat content, men jag menar att det är något jag saknar själv på internet. En välgjord blogg om verkliga livet. Jag vill också slöscrolla mindre och producera mer eget innehåll när jag väl är vid telefonen. Sluta tänka på att jag måste begränsa mig till att posta vissa tider eller visst antal inlägg i veckan. Jag vill helt enkelt bara väldigt enkelt dela livet på landet med er. Utan krusiduller.

Jag tänker att sommarlovsbloggningen får sträcka sig hela augusti ut. Sedan är det dags för mig att börja visa vad jag vill med den här platsen, det kommer bli så kul!

4 kommentarer

  • Matilda

    Åh så trevligt att se att lillebror har anlänt! Jag tittar in lite och då å då för att se om de finns någon uppdatering. Din blogg och ditt konto får mig att känna ett sånt lugn och stressfri att allt är inte perfekt och behöver inte vara det. kramar!

  • Johanna

    Först: stort grattis till lillebroren!!
    Och välkommen tillbaka, jag blir så genuint glad när jag läser hur du resonerar kring ditt bloggande, för det är precis så jag tror att det ska vara – roligt och lustfyllt för det är då resultatet blir som bäst! Jag ser fram emot att få läsa om allt som du (och ni) hittar på och bli inspirerad, för det blir jag verkligen!!
    Kram på dig

Lämna ett svar till Johanna Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *