Lär känna mig !
Isabell Lundberg
Jag heter Isabell Lundberg, är född 1992 och bor på ett litet hemman i Västerbotten. Vi är en liten familj om tre som bor här på Backen. Förutom jag är det min Fredrik och vår dotter Lo. Ja, sedan har vi förstås djuren, men de får ni läsa om lite längre ner på sidan.
Jag har hela mitt liv älskat djur och det har genomsyrat mina drömmar. Min flickdröm var att vara omgiven av hästar. Detta låg djupt rotat den dagen jag skulle flytta hemifrån för första gången. Vad skulle jag i stan och göra? Jag som alltid fantiserat om att ha så långt till postlådan att jag måste rida dit. Att ett liv på landet skulle innebära så mycket mer än bara hästar, det hade jag ingen aning om. Här känner jag mig rikast i världen, när jag får leva enkelt och nära naturen.
Jag är född 1992 och arbetar med miljöfrågor, det som beskrivet mitt yrke bäst är “miljösamordnare” även om det står “utvecklingsingenjör” i anställningsavtalet. Mina främsta intressen är mina djur. Men jag älskar att laga mat och baka (hellre än bra!), vandra eller åka skidor här i omgivningarna kring gården, läsa en god bok och ur mitt brinnande intresse för att skriva och fotografera föddes min första blogg år 2007. Jag är kär i bygden jag bor i, fascinerad över alla företagsamma, drivna personer jag har runt mig.
Här på gården bor också min fästman Fredrik och vår dotter Lo, född 2019. Fredrik och jag har följts sedan vi var 16 små år. Över elva år har vi tillbringat tillsammans och de senaste fyra åren har vi spenderat på renovering, upprustande och omhändertagande av vårt livsprojekt – vår gård!
Om Backen
Vår plats på jorden ligger belägen på en liten höjd, man får ta sig uppför en liten backe för att komma sig hem till oss, därav “Livet på backen”. Här finns allt man kan önska och lite till, om nu “lite till” är en herrans massa skrot! Vi ger sakta gården liv igen och skapar oss vår drömtillvaro.
Drömmen tillträdesdag 2015
Vår backe 2016
Hösten 2015 drog vi igång med att klia oss i huvudet och säga till varandra ”Vart börjar vi??.. Jaa.. taket ser ut att läcka såå… taket?”. Med blod, svett och familj renoverar vi oss genom huset. I oktober 2019 tog vi katten och bebisen under armen och flyttade in. Lo var då den första bebisen i Drömmen på över åttio år.
Gården består av två boningshus (”lilltorpet” och ”Drömmen”), en ladugård där en del inretts till stall, bagarstuga, timmerboa, logen och jordkällaren. Alltsammans ser vi som vårt livsprojekt och klara blir vi nog aldrig.
Drömmen vintern 2019-2020
Drömmen ca 1913
Drömmen byggdes 1864, det var ett enormt timmerhus på den tiden. När åren gick så bestämdes det att huset skulle timras ner för att förminskas. Sagt och gjort, huset plockades ner, stock för stock. För att ha någonstans att bo under “riv-och-byggtiden” så upprättades ett mindre hus på gården, “Lilltorpet”, byggt 1909.
Kring 1913 stod Drömmen klar igen, numera endast 2/3 i storlek av originalhuset. Förutom att huset förminskades så vinklades det också, där husets kortsida stod huserar numera husets långsida. Även ladugården har bytt plats under årens gång och har modifierats för varje flytt.
Drömmen var bebodd fram till 60-talet, därefter har det stått obebott. Ungefär 1/4 av huset, halva övervåningen, har aldrig varit inredd.
Bild fotograferad av Magnus Lindkvist/Megafonen.nu – April 2017
Husets planerade planlösning – 2018
Djuren
Förutom vi tvåbenta så bor här ett gäng fyrbenta och vingbeklädda vänner. Djur är min stora passion och våra djur blir verkligen som familjemedlemmar för oss. Det finns inget mer rogivande än att lyssna när hästarna tuggar morgonhö eller plocka in dagens skörd av färska ägg.
Årvar
f. 2004
u. Moe Embla
e. Järvsöfaks
Årvar eller Moe Årvak som han egentligen heter är min 16 åriga kallblodskung. Han är en nallebjörn som har exakt noll koll på hur stor han egentligen är, helst skulle han följa med in i huset och sova i sängen med oss tror jag. Han har tidigare varit travhäst med en trasslig bakgrund men har de senaste sex åren förgyllt mitt liv som skogsmulle. Han går både att rida och köra och tycker att kel och gos är det absolut bästa som finns.
Fapri
f. 1995-06-09
u. Priola
e. Annelunds Doc
Fapri eller Näsvallens Fapriola är min 25 åriga shetlandsponny. Åh, jag som inte skulle ha någon shettis. Men helt plötsligt så stod hon i hagen hos mig och ingenting har väl varit så självklart som det. Fapri har stor integritet och tycker att allt ska ske på hennes vis. Hon kallas ”spåndrottningen” och ”skäggiga damen” och har prick hur bråttom som helst ut ur boxen på morgonen. Numera lever hon glada pensionärslivet men några gånger i veckan hittar hon på något kul med sin medryttare.
Knut
f. 2013
Så har vi vår älskade lilla Knut. En riktig liten dammtuss som förgyller våra dagar. Han är en bonnkatt med extra mycket fluff i pälsen, född hos mina föräldrar. Han är snart sju år gammal och kan briljera med trick som ”high five” och ”vacker tass”. Knut är vår andra bebis kan man säga, en given familjemedlem. Han sover alltid med oss i sängen, dricker endast vatten från handfatet på toaletten och tycker att ostkrokar är det enda fredagsmyset som räknas.
Hönsen
Hönsen har bott hos oss sedan januari 2018.
Sedan har vi hönsskocken. Ingenting är väl så stort som hönsberoendet, det smäller till med full kraft kan jag lova! Tuppen Ceasar (bilden) har alltid ett gäng damer att se efter, tillsammans så bor de i Hönshilton och springer lösa på dagarna, bara vädret tillåter. Allihopa är av rasen hedemorahöns som tål väldigt mycket, det var viktigt för oss, att hönsen ska klara av våra delvis väldigt kalla vintrar. Vi alla i familjen uppskattar hönsen lika mycket, det är få saker som slår ett äkta hemägg till frukost!