• Annonssamarbeten,  Trädgård, odling & blommor

    Höstpyssel och skördetider

    Reklam för Granngården

    Hösten är en så härlig tid för pyssel ute i trädgården. Det går lite långsammare än på våren, även om hösten ska fyllas med älgjakt, bärplockning och ekorrhjul efter en lång sommar så är det som att det finns mer tid för hemmafix på hösten ändå. Skördetider, men också tid att förbereda för nästa års odling och ta hand om gården.

    Jag kan spendera lång tid ute i trädgårdslandet. Drar på stövlarna och tar med mig skördekorgen för att fylla den med godsaker. Potatis i botten, svartkål, grönkål och de sista ärtskidorna på toppen. I år har jag inte förädlat så mycket av det jag odlat, men var och varannan middag innehåller något hemodlat.

    I år har jag provat att odla svartkål för första gången. Den är så fin, blev en riklig skörd på relativt få plantor. Vi stoppar den i paj, gör chips i ugnen och klipper ner den i små bitar till sallader. Det är verkligen en härlig känsla att få skörda efter allt arbete med frösådder, vattning, omskolning, avhärdning och utplantering. All skötsel under sommaren. Och vips så får man skörda och frossa av sin egenodlade mat.

    För att nästa års skörd ska bli bra kommer jag jordförbättra med hopkrattade löv och gammalt växtmaterial. Krattan har stålpiggar vilket gör att jag också kan kratta bort kottar och barr på ett smidigt sätt. Handskarna är suveräna när ogräs ska rensas. 

    På hösten kan man förbereda inför nästa års sådder genom att ogräsensa, jordförbättra och sätta frön. På Granngårdens hemsida finns en guide där du kan lära dig mer! Kolla in det stora utbudet och gör din trädgård redo för nästa års trädgårdssäsong!

  • Hälsoåret

    Höstrutinerna

    Mitt hälsoår tickar på. I sommar har mitt fokus legat på att springa, jag har sprungit ungefär tre gånger i veckan och för någon vecka sedan lunkade jag mig runt en mil. Det trodde jag aldrig i min vildaste fantasi i vintras när jag mest hade ont i kroppen och kände mig gammal. Så, mina små hälsoförbättringar ger verkligen resultat och jag blir så peppad på att fortsätta mitt hälsoår in i hösten. Jag ska inte börja tjata om höst riktigt ännu, än finns det några sommarveckor med tid för bad, sol, grill och barn som tassar runt alldeles för länge på kvällarna.

    Men i höst ska jag kämpa på med tre nya förändringar för att fortsätta hälsoåret. Jag har klurat och landat i att dessa förändringar ska se:

    – Skärmfri tid efter 22.00! Jag sitter ofta uppe och ugglar med bloggen, slöscrollar instagram, chattar med en kompis på messenger eller pysslar med lilla företaget. Men nu ska jag försöka lägga bort skärmarna 22.00 till förmån för bokläsning, nedvarvning och att bara vara. Det kommer att bli så otroligt svårt men jag ska i alla fall ge det en månad och se skillnaden.

    – Minska läsken! Jag trodde aldrig att jag skulle behöva skriva det här men senaste två åren har mer och mer läsk smugit sig in i vår vardag. Tandläkaren skällde till och med på mig senast jag var dit. Nu ska jag bara dricka på helgerna, jag lovar!

    – Fortsätta med min löpning. Jag är så glad att jag kan springa, det vill jag fortsätta med in i hösten. Ibland springer jag långt, ibland kort, ibland stannar jag, ibland går jag. Allt är okey, bara det blir av.

    – Jag ska prioritera sömn! Något jag inte prioriterat på… år? Jag ugglar alltid alldeles för länge, är rädd att missa livet om jag lägger mig för tidigt. Men nu är tiden här för att lära mig lägga mig i tid, lära mig ta en tupplur och samla några extra timmar.

    Har du några höstrutiner du vill anamma i år?

  • Allmänt

    Egentiden och livsförändringarna

    Hej på er. Jag sitter intill köksbordet med en kopp te och myser. Senaste dygnet har jag varit med mig själv. Egentid som det så tjusigt heter. Barnens farmor och farfar ville låna dem en natt och det sammanföll med att Fredrik åkte och hälsade på en barndomsvän i grannkommunen. Det är så märkligt att vara själv när man varit tillsammans så länge. En föräldraledighet, en pandemi, ännu en föräldraledighet har jag ju spenderat tillsammans med min lilla familj. Innan vi fick barn så hade både Fredrik och jag mycket egen/ensamtid hemma, då jobbade han eftermiddag varannan vecka så vi hade varannan vecka tillsammans och varannan så sågs vi inte förrän till helgen. Så var det då, och nu är vi mest upp i varandra hela tiden. Fredrik och jag har ju varit lediga tillsammans med barnen sedan slutet av maj. Men på måndag ska jag återgå till mitt jobb och det känns så roligt!

    Duscha upp mig, rota fram de undanlagda kontorskläderna och försöka få någon ordning på rutiner igen. Fredrik fortsätter att vara hemma med småttingarna ett tag till, för oss är det otroligt viktigt att båda föräldrarna är hemma med de små, jag unnar verkligen Fredrik tid med barnen och försöker att inte vara så egennyttig med föräldradagarna. Men först blev det alltså egentid. Vad gör du när du har tid för dig själv? Jag har målat staketet till ladugårdsbryggan som Fredrik snickrade ihop förra året, ridit fina Sabina som jag fått låna i helgen, sovit åtta timmar och börjat beta av den där listan med smågrejer i huset som behöver fixas. Aldrig trodde jag att jag skulle ta tag i den listan, tänk vad lite sömn och en ridtur kan göra med fixar-motivationen! Sen har jag ätit chips till både kvällsmat och frukost, någon måtta får det vara på redigheten! 

  • Vår lilla Lo,  Vår lilla Svante

    Min största rikedom

    Jag säger det ofta själv – att tiden går så fort. Men sedan blir det måndagskväll, den första i augusti. En mjuk bebis somnar i min famn, små ytliga andetag blandas med djupa suckar. Luktar på hans nybadade hjässa. Stryker det fjuniga, blonda håret och tar tag i hans avslappnade lilla hand med gropar till knogar. Kvällen fortgår, jag rör mig vant genom huset. Borstar små tänder, läser utvald sagobok, följt av “Kan du brätta en historia, mamma? Om en gammal giraff-robot?” Sedan ligger hon och nickar allvarligt medan jag ljuger ihop en historia om en gammal giraff-robot och hans vänner. Efter en stund kommer små fötter trippande över trägolvet, “Kan jag vila hos dig en stund mamma?”, så somnar hon där, i soffan, med sin mjukaste lilla vän i armvecket.

    Jag tänker att tiden kanske inte går så fort ändå. För när jag tänker på de tre och ett halvt åren som passerat sedan jag blev mamma så känns det som att allt hänt. Vi har flyttat till vår fina Dröm, vi har ordnat oss en övervåning och avslutat renoveringsresan. Genomlevt en hel pandemi. Skapat ett trädgårdsland, startat företag och hunnit jobba på våra egna jobb. Låtit min fina hästvän somna in och gjort en plan för kommande hästliv. Vi har flugit och landat här, hittat ett lunk som passar oss. Skrattar mer, tjoar mer och lever mer.

    Så när de där blonda lockarna ligger spridda över kudden där i soffan känner jag mig bara rik. Rik på liv och så tacksam att vi får dela livet på Backen med Svante och Lo. Jag låter henne sova vidare i soffan, kryper upp i andra soffhörnet och blickar ut genom panoramafönstret över ängarna och åkrarna. Tänker på hur många dagar vi har framför oss, att allt vi har är tid att förvalta, sedan lovar jag mig själv att ta tillvara på den väl, tiden alltså, tillsammans med mitt livs största rikedom.

  • Gårdsprojekt,  Nedervåningen,  Renovering

    De nio sommarprojekten

    I år strök vi projekt efter projekt. Även sådana vi kommit på under årets gång och varit superpeppad på – som att gjuta i ladugården – har vi skjutit på och lagt på framtiden. Vi ville prova vara lediga i sommar. Men ändå lyckades den där projektlistan uppdatera sig själv och igår när vi gjorde en översyn över kommande veckan kunde vi räkna ihop nio pågående projekt, vi är hopplösa! Vi båda tycker det är så otroligt roligt med hemmaprojekt så det känns kul att vi har saker att påta på med, men vi har också anammat den där ledigheten riktigt mycket, så nu får vi lägga på ett kol för att hinna ro årens projekt i hamn.

    Hur som helst. Mitt i projektlistan ligger en ny, tjusig entre till stallet. Drömmen har varit en ny dörr, då vår förra fullständigt föll sönder i våras under någon av fixardagarna. En trappa (istället för rampen som tidigare varit där) och på varsin sida: rosenbuskar!

    Så när Slottet i Skellefteå hade en hylla med rosenbuskar för en femtiolapp styck så slog vi till. Valde två av sorten “Balmoral”. Vi är experter på att påbörja projekt som sedan stannar av innan vi avslutar dem. Jag var nästan helt säker på att rosorna skulle hinna torka bort innan vi fick ner dem i jorden. Men så en dag, tjoff sa det, så var hålen grävda och fyllda med brunnen hästskit. Bara någon vecka sedan knoppades det och i förra veckan slog de ut, de djupröda, fantastiska rosorna. Kanske är det att börja i fel ände, att plantera rosorna först, men vem kan låta bli?

    Så när projekt 1-6 är avklarade på listan så hugger vi tag här, projekt nummer 7: stallentren. Fram tills dess kan jag njuta djupröda rosor. Någonting säger mig att detta inte blir mina sista rosor!

  • Lantliv

    Sommarhälsningen

    Hej på er, åh vad kul det är att sätta mig ner med datorn i knäet och knåpa ihop ett blogginlägg till er. Jag bestämde mig tidigt, redan i vår, att i sommar skulle jag ha instagrampaus. Det blev en paus härifrån också. En oplanerad sådan. Jag hade absolut tänkt sommarlovsblogga var och varannan dag i år. Men jag har varit så ivrig att få saker gjorda utomhus om kvällarna och varken haft lust att bära med mig kameran eller slita fram datorn. Så, det har sannerligen varit fint att ha några veckors sommarlov från internet och nu ska jag uppdatera i sakta mak igen. I ett ganska långsamt tempo som passar livet i övrigt. För nu händer verkligen livet!

    Vi har haft en del sommarprojekt igång;

    – Trapp-projektet fortskrider! Jag har använt värme-kobran och skrapat färg från hela tre trappsteg. Det tar sån enorm tid, färgen sitter som berget! Fredrik har satt pärlspont under trappen som jag målat och så sent som ikväll kom listerna och ett av hyllplanen på plats. Städskrubben blir alltså verklighet!

    – Vi har haft kontakt både med sotare och skorstensbyggare (murare?) för att förhoppningsvis äntligen kunna elda i våra tre eldstäder. Målet är att vi i vinter kan elda i våra två kakelugnar och vedspisen i köket. Detta medförde en del extraarbete för Fredrik som fick rensa sotningsluckorna och rökgångarna från tegelstenar, aska och annat bös.

    – Eftersom vi vill elda har vi också startat upp projektet med vedklyvning. Fredrik har kapat upp alltsammans med motorsågen och jag står med sommar i P1 i lurarna och klyver och klyver bakom svärfars gamla traktor.

    – I en del av ladugården ska vi gjuta inför framtida lösdrift. Det känns som att detta projekt kan bli svårt att hinna med. Men vi gör vad vi kan, låter livet avgöra vad som är möjligt och jobbar på i mån av tid.

    Så, en liten sommarhälsning från mig, snart ska jag berätta mer om dem allihop! Kram på er!

  • Livet utanför backen,  Midsommar

    Midsommarafton 2022

    Vi spolar tillbaka tiden en vecka. Till midsommarafton, årets ljusaste dag. Jag har inte haft något speciellt band till midsommar, vissa år har vi inte firat alls. Förra året firade vi stilla hemma, lilla familjen, i väntan på lillebrodern som aldrig ville ansluta till familjen. Hade jag inte blivit igångsatt elva dagar över tiden hade jag nog varit gravid än idag. Ett annat år firade vi i grannbyn med vänner och sol på näsan. I år firade vi såhär:

    Efter min springtur om morgonen så packade vi oss iväg till Skellefteå. På Nordanåområdet finns en av stans mysigaste restauranger. Isboden.

    Vi hade med oss vansinnigt söta midsommarungar!

    … och anklyosaurusen var också med förstås, vad annars?

    Fredrik och jag fick vår mat fort, Ceasarsallad med räkor. Så vansinnigt god sallad!

    Sedan fick vi vänta länge på barnens mat. Loppan fick slå till på en riktig midsommarlunch, belgisk våffla med glass, jordgubbar och Nutella. Ni må tro att det blev succé!

    Jag firade midsommar i en loppad klänning från förra årets byaloppis. Fredrik frågade snällt om han skulle ta några bilder på mig så det syns att jag varit med på utflykten, men efter två bilder fräser jag alltid “nu räcker det!!!!”, helt orimligt då jag själv fotar för fullt. Men visst är det obekvämt att bli fotograferad? Det kanske får bli mitt sommarlöfte, fastna på så många bilder jag bara kan.

    Sedan åkte vi en sväng till Bonnstan där Fredriks släkt hade öppnat upp kammaren och det bjöds på både folkmusik, fika och dans runt midsommarstången i värmen. Loppan och kusinen Signe svängde loss till nyckelharporna.

    Och vips hade vi, med en kort mellanlandning hemma, hamnat på platsen för kvällens firande. Vackra Norra Åbyn där våra vänner Jennifer och Oskar bor.

    Det var bara skuggan som gällde i hettan. Loppan fick en ny vän i nästan jämngamla Molly och vi fick återse bekantskaper som vi inte träffat sedan innan pandemin. Så trevligt!

    Som alltid hos Jennifer och Oskar bjöds det på fantastisk mat. Rökta räkor, hemgjord aioli, brödsnuttar och svalkade dryck. Fantastiskt.

    Svante sitter gärna parkerad i knäet på Oskar. Vänner sedan juli 2021.

    Middag, lekar och prata om allt mellan himmel och jord. Tillsammans i goda vänners lag och med barnen i hasorna. Så fint livet är nu.

    Mitt i idyllen ringde Jennifers chef och meddelade att det var kvigor på rymmen. Nästan hela sällskapat rusade iväg ner på åkrarna för att fösa ihop de lyckliga damerna!

    Småtjejerna tyckte alltihopa var jättespännande. Skålade sedan i festis och stannade uppe alldeles för sent.

    En så fantastiskt fin Midsommar sparad i hjärtat. Så glad över alla fina personer vi har runt oss, vilken rikedom!

  • Allmänt

    Juni

    Hej på er i junikvällen. Jag har absolut inget “hemgångshov” i juni, sitter uppe och ugglar alldeles för sent. Eller okej, sitter gör jag sällan. Jag rensar ogräs, matar djur, stökar undan, tvättar tvätt, springer med podcast i lurarna eller något annat som känns vettigt i stunden. Jag har landat mjukt i juni, det känns att jag är ledig och fast att sommaren knappt börjat så känns den redan som livets finaste hittills.

    Jag tänkte avlägga en liten juni-rapport åt er. Jag ska först vara ärlig och säga att jag inte orkat rota fram bilder från kameran till detta inlägg. Jag har massor att visa och berätta, men senaste tiden har jag känt mig så vansinnigt opepp på internet.

    Kanske är det för att mina sociala medier varit ett jobb för mig i år? Med mina reklamuppdrag som ju är så himla kul att göra, men som kräver en del tid. Kanske är det att jag blir äldre och börjar ifrågasätta vad som är rimligt att dela på internet och inte? Jag tycker vi kan vara överens om att allt som rör livet inte alls ryms på sociala medier och bloggar. Kanske är det just att juni är juni? Jag sover aldrig så lite som i juni och ändå räcker inte dagarna till, varje kväll när jag lägger mig så har jag tio nya idéer och uppslag på projekt att ta itu med. Kanske är det att pandemin är över och man kan äntligen träffa vänner och gå på evenemang igen? 

    Hur som helst, internet-LESS har jag varit, främst på Instagram. Så därifrån har jag tagit sommarlov. Loggat ut från mitt älskade lilla instagramhörn. Plötsligt ligger telefonen och dräller på skåpet i hallen hela dagen och jag tror att det är nyttigt för alla att få en liten paus från Instagram då och då. Under pausen ska jag rensa bilder på telefonen, strukturera upp och så småningom hitta tillbaka till ett lunk som känns kul och kravlöst.

    Men bloggen. Den vill jag ju som bekant aldrig vara utan. Jag vill så gärna spara sommaren här i bild och ordform. Skriva om hur jag tar med mig Lo ut i trädgårdslandet och visar henne de två illröda jordgubbarna som hon norpar åt sig och äter, hon säger bara “mmm”, sluter ögonen och tuggar länge. Jag vill skriva om att syrenen blommat över nu, men aldrig har jag sett så många blommor i den tidigare. Jag vill skriva om hur jag sprungit i sju veckor i rad och gillar numera både intervaller och att lyssna på podcasts. Jag vill skriva om sommarprojekten, de små och de stora som kommer bli höstprojekt så småningom. Jag vill skriva om ogräset, hur träsket svalkar varm hud och tipsa om godaste rabarberkakan jag någonsin ätit. Jag vill skriva om hammocken och ponnysarna och den gången jag blev jagad av en arg svärm med humlor.

    Så det ska jag ägna mig åt i sommar. Skriva och beskriva, från hjärtat, via fingrarna och ut i bloggen. Med bilder och utan bilder, det får bli som det blir. Huvudsaken är att det blir kul och kravlöst igen. 

  • Livet utanför backen,  Utflykter

    Utflykt till Robertsfors

    Sedan länge hade jag ett pinnat evenemang i min Facebook-app, öppningen av loppisen “Andra varvet” i Sikeå. Vädret var risigt och helgplanerna hade ställts in, så halvspontant packade vi in oss i bilen, hakade på mamma och pappas släp och drog till grannkommunen.

    När vi kom fram till hamnen i Sikeå där loppisen ligger så lunchade vi i bilen. Lunchsallad, saft i sirapsflaska och termoskaffe. Sedan köade jag och Svante snällt i regnet medan Fredrik och Loppan letade åt lite lördagsgodis på helgmarknaden.

    Andra varvet ligget naturskönt till, med havet åt ena hållet och ängar, skog och hagar åt andra hållet. Och vackra, gamla trävillor. Kolla på hus är så kul!

    Vi fick köa en halvtimme innan vi kom oss in. Dörrvakten sa åt mig att barnvagnen inte skulle rymmas inne i butiken, så jag sa att jag kunde lämna den utanför, “Vad ska du göra med bebisen då?” frågade hon mig strängt. Haha! Fredrik bar snällt runt på elva och ett halvt kilos Svante medan jag rafsade ihop lite fynd. Vi var egentligen ute efter större möbler men det var väldigt skralt på den fronten. I kön till loppisen hittade vi en lapp om ett museum med café i närheten, så dit styrde vi kosan.

    Kosan som ju är alldeles ny. Fredrik tog tåget till Stockholm i måndags och körde hem vår nya bil i tisdags. Ny för oss, men begagnad förstås.

    Med i bilen var också dagens bästa fynd enligt Loppan. En gräsligt ful, men ack så rolig, dinosaurie för en tjuga.

    Vi körde nio minuter, tillbaka in till Robertsfors. Ut på bruksområdet där det gamla bruksmuseet med tillhörande café finns. Vi smällde av så vackert det var.

    En så fin lekplats för barnen med. Men regnet strilade envist ner så vi skyndade oss in i byggnaden istället.

    Vi tog ett varv runt museet. Svante den lilla huliganen var innanför prick varenda golvmarkering.

    Allt ifrån lantbruksföremål, gamla apoteksföremål, hästredskap, flottning och frakt av timmer. Allt på gammalt vis. Så mycket spännande att läsa om!

    Så mycket vackert att vila ögonen på. Så vackert i sin enkelhet.

    Jag blir alldeles till mig av små modeller som dessa. Vill också skapa och göra små världar.

    Sedan tog vi sikte mot caféet som var mysigt inrett med cafébord, klappstolar, trasmattor och vitriner med hantverk från lokala förmågor. 

    Mycket billigt fika och en mysig paus mitt på dagen. Min bulle var lite torr men skumraket och lemonad slår ju aldrig fel.

    En började bli fasligt trött på allt kalasande! Han började flirta med farbrorn vid grannbordet istället.

    En annan tyckte inte det var det minsta tröttsamt med fika mitt på dagen. Rulltårta med strössel var festligt, så festligt!

    Gulliga kvinnan i kassan tipsade oss om loken och tågvagnen man kunde kika på en bit bort. Så vi kutade över gårdsplanen

    Beundrade allt det frodiga, fina som omger oss just nu.

    Hur kan det vara så kul att kika på gamla, skruttiga grejer? Till och med dörrtrycket till tågvagnen var ju vackert! Pärlspontstak, gulliga små fönster och blå utsida. Smälter lite.

    Ville slita loss tyget på de buntade sätena och klä in kökssoffan hemma i det.

    Så var vi färdigloppade, mätta, belåtna på kultur och fina omgivningar.

    Så vackert alltihop. En sådan liten pärla i Västerbotten. Robertsfors bruksmuseeum och Andra varvet. En fin utflykt i Västerbotten!

  • Allmänt

    Hemgjord torkställning

    På våran låtsasmordag knackade det ju på rutan och ute på gården stod Fredrik med ett finurligt leende och en vacker, hemsnickrad torkställning i händerna. Han har totalt lurat mig, de där strötimmarna han spenderat ute i ladugården har alltså varit snickeritimmar. Han har smygit sig iväg till svärfars för att låna klyvsågen och tillverkat egen snickarglädje och monterat ihop en så fin torkställning av spillvirke vi hade hemma. Den ska målas, kapas i rätt höjd, hål för vackra, tvinnade snöret ska borras och sedan ska det hängas tvätt på den sommaren lång.

    Vi klurar på placeringen. “Inte för rakt!” säger jag bestämt när Fredrik kommer med ett förslag, “Men här ska vi ju ha en häck, sedan!” hojtar han när jag ivrigt kommer med mitt förslag. Hur svårt ska det vara att bestämma plats? Tydligen supersvårt! Då ska vi inte ens snacka om kulör. Vitt är ju fantastiskt vackert. Men någon av linoljefärgerna jag har hemma kanske skulle göra sig bättre? Eller samma mörkgröna färg som ytterdörren kanske? Varför inte faluröd som ladugården? Ja ni förstår, så angenäma beslut som ska tas framöver!

  • Övervåningen,  Renovering

    TV-bänken

    Vi är ju klara med ett av vinterns inne-projekt! Förutsättningarna var att en bit av murstocken stack ut från golvet/väggen. Vi ville bygga in muren i tv-bänken och samtidigt göra en snygg möbel som skulle rymma sladdar, dator, tv-spel och liknande.

    Inser hur dålig jag är på att fota de fula vrårna, före-bilden är inget att skryta med, haha!

    Vi åkte till IKEA och köpte köksstommar. Två 40 cm och en 60 cm, höjden är 60 cm. Sedan valde vi till lådor ovantill och täckskivor att sätta på sidorna och ovanpå. Vi hade tänkt köpa ett vitt skåp men det fanns bara i ljusgrått – blev riktigt snyggt till den kalkade väggen tycker jag!

    Fredrik byggde en enkel sockel på 12 cm (samma höjd som golvlisten). Det blev en del pusslande (klyvande) för att få till sockeln där muren går, sedan fick han klyva till en remsa av täckskivan för att kunna passa in listen framtill. Det var lite special just hos oss. Sedan fick han göra urtag ur stommen där muren sticker ut. Sedan kom allt på plats och sattes fast i väggen.

    Stommarna är “Metod” och luckorna heter “Lerhyttan”. Skålhantagen och knopparna heter “Eneryda”.

    På med golvlist och ta-da! Klar! Vi passade på att dra sladdarna i ett rör bakom tv:n också.

    Så fint och praktiskt! Med Fredriks trettioårspresent som skymtar fram i bakgrunden, en soundbar från Sonos. Så många mysiga filmkvällar vi har framför oss nu!