Dags att bli vuxen?

Då var det dags igen. Mitten av april och allt, allt, allt hopar sig i mitt huvud. Ni vet, när det kommer ett litet berg med arbetsuppgifter på jobbet, som ska synkas med momsdeklarationen och barnens dans och fotboll. Hästhagen är stinn av vinterns hästbajs och i hönshuset har ena sittpinnen lossnat och även här finns det skit att ta hand om. Hos kaninerna? samma sak! Inne i huset har vi alla fönster som borde putsas, de där mörkläggningsgardinerna ska sättas upp. Vinterkläderna? De ska förstås tvättas och läggas bort. Vägen till huset ska fixas, garaget vi påbörjade ifjol ska färdigställas, soporna vi samlat sedan jul ska köras bort, sovrum ska tapetseras och mitt i allt åker hela familjen på magsjuka i omgångar under 14 dagar. Det känns som jag står oduschad i mitten av röran och funderar på vart jag ska börja med håglös blick. Var det nu man skulle börja så frön också? 

Problemet för mig är sällan alla “måsten”. Jag vet att 90% av alltihop i stycket ovan är självvalt och ingenting som brinner i knutarna. Hur mycket jag än vill putsa fönster och tapetsera sovrummet så är det inga måsten. Momsdeklarationen däremot (ryser av bara tanken).

Jag önskar att jag var lite bättre på att prioritera och göra saker i rätt ordning. Jag önskar att jag kunde vara lite mer konsekvent och kunde bita ihop några dagar i veckan för att ge helgerna mer lustfyllda äventyr. Jag önskar att jag kunde ge mig själv bättre förutsättningar för vardagen. Jag önskar att jag var lite bättre på att blanda måsten med lustfyllda/självvalda uppgifter.

Så, jag funderar om det är dags att bli vuxen nu?

Planera upp den här sörjan som alltid uppstår om våren efter en vilsam vinter. Planera mat för veckan och synka aktiviteter. Ordna bättre system hemma för att kunna hålla ordning. Hugga i och ta tag. 

Jag tänker att vi börjar med påsken. Komma ikapp-påsken. Komma igång-påsken. Ni får hänga med!