Januarimåndag

Jag tar fram kameran från lilla sidoskåpet i köket. Skåpet längst in mot väggen som köksplaneraren ritade till oss, i mitt huvud skulle vi inte alls ha ett sådant skåp just där men det blev faktiskt riktigt bra. Vi rymmer några flaskor vin och  alla kokböcker upptill och all elektronik nertill. Bland diverse laddare låg den, kameran, och ropade på mig. Jag kollade igenom bilderna. Inte en enda bild i januari, jag undrar om jag någonsin fotograferat så lite? Bläddrar lite bland julens bilder, Svante som blir serverad fika på julafton, barnen som bakar pepparkakor och första dagarna med Buse. Fina minnen. Jag lägger kameran åt sidan och tar upp telefonen för att kanske hitta något att lägga upp på instagram. En bild på Svante från morgonen är han sömndrucket sitter och stirrar rakt fram minutrarna innan det bär iväg till förskolan, en kornig bild på morgonens himmel över kontoret i Boliden, några filmer på träningen med Buse.

Tänker att den här måndagen vill jag nog ändå inte minnas. Hade en dålig dag på jobbet, en riktig oxmåndag där jag bara hann diska undan middagen och sätta igång en tvättmaskin så skulle barnen sova. Vändningen kom när jag tillslut gick ut i stallet. Släppte ner axlarna, djupandades, var här och nu för ett slag. Vi gick vår lilla promenad, lyfte alla hovar och borstade kliig päls som håller på att trilla av. Lilla skåningen tycker att det räcker med vinter och vinterpäls nu. Det är märkligt där, hur en tur till stallet fullkomligt kan nollställa mig efter att ha känt mig skev och skavig en dag.

Jag kommer in med rosiga kinder och ett leende på läpparna. Tänker att jag nog ändå vill minnas även denna dag.