Att få skörda

Jag har aldrig odlat förr. Eller det kanske är en lögn? För jag har visserligen odlat potatis varje år sedan vi flyttade ut på landet. Vissa andra år har jag faktiskt satt både tomatfrön och gurkfrön och ett år fick jag så mycket chili att jag fortfarande har kvar torkad frukt sedan dess. Men det har alltid varit halvhjärtat. Inte har jag kommit ihåg att vattna och rensa ogräs och byta jord. Aldrig har jag njutit av att smutsa ner händerna och sitta ledbruten på knä ute i alla väder. Men i år hände det, jag fick äntligen prova på att odla – på riktigt. I och med det har jag fått skörda på riktigt med.

Hej och välkommen in i den hastiga varianten av trädgårdslandet. Där jag inte orkat trimma runt staketet eller rensat bort ogräset från bäddarna. När jag började om att jobba heltid så fanns plötsligt inte den där outtröttliga energin längre. Och skörda? det får jag ju göra ändå, trots ogräs och otrimmade stängsel.

Roligast att slita upp ur jorden är rödbetorna. Jag hade verkligen noll förhoppningar och förväntningar på dem. Jag har märkt att de växer bättre på den djupare delen av bädden (halva bädden fick några extra lass med hästskit). Så nästa år får jag försöka få lite djup i bädden tror jag bestämt.

Jag lägger in rödbetorna, grillar dem i ungen med olja och salt eller kokar dem och vänder runt i en smörklick. Aldrig har jag smakat godare rödbetor, det är helt enkelt lite godare när man får följa dem från jord till bord. Blasten hamnar i paj, förvälls och fryses in samt torkas som extra godsaker till hönsen i vinter.

Känslan som smyger sig in under huden när man kan hämta ett durkslag med godsaker och gå in. Obetalbar. Känslan när sista moroten slits upp ur bädden är: nästa år måste vi utöka, mycket! Jag vill så gärna lagra och ta tillvara på så mycket det bara går, i år knaprade Loppan i sig alla morötter. Både sommarmoroten och höstsorten som skulle lagras i jordkällaren. Lycklig att vi har en liten som gillar grönsaker.

Varför berättade ingen hur beroendeframkallande odlandet är? Jag drömmer om växthus för tomaterna, ett land med pallkragar och kryddor i massor. Jag drömmer om mer och större, kanske går det att odla på mer otippade delar av gården? I rabatten? kring blivande gårdsplanen? Överallt vill jag ha kål, rödbetor och morötter. Hur kul resan hit än varit så måste jag erkänna att just skörden toppar allt. Speciellt att få dela alltihopa med en 1,5 åring.

2 reaktioner på ”Att få skörda”

  1. Så härligt ändå. Året man helst vill radera, fick en sommar och sensommar med många guldkorn.
    Jag drömmer om äppelträd,plommonträd, vinbärsbuskar och rabarber. Att få bygga om vår gamla jordbruksgård lite smått, lägga till frukt och bär och några humlestörar. Vi började lite smått i år med att återställa lite gräsmatta där traktor och grävmaskin dragit fram. I vinter fortsätter jag samla idéer och skissa, halva det roliga ju!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *