Januari
Jag halvsitter i sängen och skriver inlägg, uppmuntrad med kuddar, då och då sträcker jag mig efter tekoppen på stolen intill sängen. Rösten har gett upp och lämnat någon hes, skrovlig liten avart åt mig att kommunicera med. Januari var inte min piggaste och friskaste månad, tvärt om har jag nog inte känt mig riktigt kry på hela månaden, men aldrig riktigt sjuk heller. Det är frustrerande och väcker samtidigt en nyfikenhet, vad kan jag ändra på för att slippa vara krasslig över lång tid? Idag är det i alla fall äntligen den första februari. Det är ljusare ute och jag känner hoppfullhet, en ny månad att fylla med liv. Men först tar vi en titt på hur januari sett ut!
Vi avslutade december med hemmakalas. Vi åt kött från svärföräldrarnas gård och daimpannacotta till efterrätt.
Förutom familjen hade vi besök av en av mina bästa vänner, Nathalie. Jag har turen att få kalla henne min kollega också, tänk vad vardagen blir roligare med en bästis att gå armkrok med?
När barnen firat in sitt tolvslag vid åtta och lagt sig därefter så drog vi fram Alfapetet och godiset.
Tolvslaget? Firades i sedvanlig ordning i stallet hos hästarna. Radion skvalar skönsång och vi dricker bubbel. I hörnet bakom Buse klurar vi på att bygga ett varmt “vattenrum” för att kunna förvara högtryckstvätt och sådana grejer, samtidigt som vattnet aldrig kan frysa. Vi har ju kallstall så varje vinter får jag stå med hårtorken och tina vattenledning när jag råkat rappla ut kontakten till elslingan ur eldosan. Men i så fall bygger vi in fönstret, tror ni jag skulle sakna fönster i stallet åt norr? Har två fönster i hästarnas boxar så helt utan ljus blir vi inte!
Tolvslaget gick jättebra trots rekordmycket fyrverkerier i vår lilla by.
Januari består ju mest av en massa vardag och det har jag faktiskt ingenting emot. Buse började rymma ur den enorma promenadhagen då strömmen blev så dålig, så de har fått bo i gamla “vinterhagen”. Jag ville ju så gärna låta dem gå i stora promenadhagen men måste säga att det går över förväntan, upplever inte alls någon frustration över att ytorna är mindre (vilket är anledningen till att jag byggde hagen från första början), jag jobbar mycket med berikning, födosök och andra överraskningar som stimulerar hästarna.
Vi har haft besök av kusiner och vänner. Det är så mysigt att ha småvänner på besök och lek.
Loppan älskar våra höns, speciellt hennes egna “Tofsan”. Hönsen är inte så tama att de hoppar upp i knäet på oss, men Tofsan går att plocka upp och gosa med en stund. Både Tofsan och Rödluvan har börjat lägga ägg och bidrar med mörkbruna och grönblå ägg till samlingen.
Några dagar i början av månaden var smällkalla. -27 hade vi en morgon. Hästarna har gott om päls så de oroar jag mig inte för det minsta.
Men mest har januari varit mild. Som mest kring sex-sju plusgrader. Jag känner inte igen mitt Västerbotten. Men hönsen har varit glada över extra utevistelse och barmark som är trevligare att gå runt på än snö.
På tal om höns så fick vi en dag ett tuppägg, så minimalt litet och anspråkslöst.
På kvällsfodringarna har jag haft dansande norrsken fladdrande över mig. På dagarna har vi fått se pärlemormoln då och då, eller “regnbågsmoln” som Loppan säger.
En ljummen januarisöndag tog vi gammskotern till “Los skog”, en av våra skogsdungar.
Vi tog oss knappt från gården i ishalkan som rådde.
Vi gjorde en eld och satte näsan mot solen.
Så fick barnen röja loss. Tyckte mycket om det här inlägget + kommentarer hos Underbaraclara. Så det vill jag tipsa vidare om. Fredrik och jag satt på varsin liten solstol, jag läste bok och laddade batterierna. Barnen hade så roligt!
Vi hade förstås packat matsäck. Klassisk denniskorv med bröd.
Aldrig är väl en halvbränd denniskorv så god som ute i skogen?
Buse har fått skor och kunnat lämna gården lite oftare. Han har fått vara ute och promenera både med och utan sällskap, vi har också hunnit tömköra. Hemma i stallet har vi provat Fapris sadel och diverse andra påhitt. Han är så trygg och modig hemma på gården. Ute efter vägarna har vi en bit kvar.
Fapris vagn har fått punktering så vi har fått strunta i körningen och tagit några ridturer istället. Otroligt mysigt. Loppan handlade en ny grimma och grimskaft i julklapp till Fapri.
Jag kämpar på med att ändra vanor i livet jag inte vill ha med mig i 2025, dumscrollande ersätts av lässtunder. Jag är ute mer och pysslar på. Jag har varit utloggad från Instagram om veckorna. Lusten att fixa hemma har börjat smyga sig på. Trots den eviga krassligheten så har det varit en fin månad.
Nu ska jag ut och fodra hästar och därefter äta frukost med barnen. Sen ska vi fira min fina svärmor som fyller 70 år idag. Hipp hipp hurra!
