29 år

Idag är det min födelsedag. Det känns inte riktigt så efter firande hela helgen. Idag är lite vakuum efter allt kalasande och firande.

Idag är jag stolt över mig själv. På lunchen åkte jag och ordnade upp ryggen lite hos en naprapat. När jag berättade om mina nyårslöften så skrev jag lite vagt om min arma kropp och att den ska pysslas om under 2021. Mina kroppsliga besvär sträcker sig egentligen långt bak i tiden. Jag har skolios i ryggen och jag vill minnas att jag började gå hos kiropraktor som typ 12-13 åring med ryggbesvär. Ju mer jag tränat och ridit och hållt igång desto bättre har det varit. Dock bröt jag en ryggkota på höstlovet för 10 år sedan. Läkarna sa till mig att den förmodligen inte skulle vara till besvär om jag inte ökade mycket i vikt, vilket jag ju gjorde under min graviditet. Så sista veckorna med tjugo kilo extra på kroppen var jag mer eller mindre sängliggandes. Då lovade jag mig själv att få ordning på min kropp efter graviditeten. Men ni vet hur det fort blir, det känns bättre och det går att bita ihop rätt bra med alla mamma-superkrafter man får där i början. Men i takt med att jag burit, ammat, kånkat och släpat på en liten Loppa och allt annat tillhörande småbarnslivet i kombination med en skadad häst som inte blev så mycket riden och ett stillasittande jobb och.. och .. och .. orsakerna är nog många och under julledigheten brakade ryggen ihop igen.

Så nu tar jag tag i min hälsa. Naprapat är första steget. Sedan ska jag börja bygga upp mig själv, och aldrig mer förhala min egen kropp och hälsa.

Så, sista året som tjugonågonting kommer gå i hälsans tecken sida vid sida med renoveringen. Både kropp och själ ska få sitt. Är så nöjd över livet i stort, över platsen och vart vi är. Känner mig lugn, balanserad och liksom redo. Att bli äldre rör mig inte i ryggen, jag tycker det är en gåva och en ynnest att faktiskt få fira födelsedag. Men ordning på den här arma ryggen, det måste jag få!