Återhämtningshelgen
Åhå, vi närmade oss slutet på veckan och jag kände mig sliten, Jag har absolut inget förstånd att gå och lägga mig om kvällarna, jag gluttar på telefonen vid midnatt och ligger sedan och funderar ett slag. Sedan har vår lilla Loppa besvärat sig med att göra morgon innan 05. Så några plus på sömnkontot har jag inte haft. Sedan en del huvudbry kring hästerier som fort skulle lösas. Jobb. Gårdsjobb. Renoveringen. Kycklingar som blivit tagna av hermelinen. Så jag tänkte att nu är det baske mig dags för återhämtning. Likt Knuts stil tänkte jag mig spendera helgen, men samtidigt är jag en sådan som gärna ägnar mig åt saker som ger mig energi och återhämtning, utan att för den del bara ligga stilla.
Så när det äntligen blev fredag så packade jag ihop Los extrakläder, vindbyxor och stövlar i en stor påse. Vinkade hejdå till fröknarna “Hejdå, vi ses till hösten” och tog med Loppan hem för ett evighetslångt sommarlov. Serverade glass i solen, omgiven av höns och katt. Kände livet i oss. Satte sedan igång med viktigheter som att plantera ut spenat (vintersådd som inte alls blev bra, vi får se om den tar sig ute i landet!), leta maskar och rensa kvickrot från landet.
På kvällen blev jag överraskad med babyshower. Jag känner mig helt mjuk fortfarande efter att ha spenderat fredagskvällen med fyra jättefina personer. Hade så trevligt att jag inte tog en enda bild. Bästa betyget för en kväll kan jag tycka!
Jag försöker rensa tankarna och allt som cirkulerat senaste tiden.
– Bonnie & Ester har blivit tagna av (mest troligt) en hermelin. Det är så förbannat trist. Känner skuldkänslor att de blivit jagade och skrämda innan de satt livet till. Var så ledsamt och overkligt att förklara för Lo. “Gräv upp Bonnie” hulkade hon efter vår begravning. Så nu lägger jag kycklingar på hyllan ett tag, så får det bli.
– Lillebrun var spårlöst borta en eftermiddag, och en kväll. Och en hel dag. Och en afton, ytterligare kväll och när det sedan började smyga sig in på natt så satt han där. I hönshuset. Blev så glad! Hoppas så innerligt få behålla honom, vi är så förtjusta i vår lilla vän.
– Fapri ska flytta! Mer om det framöver!
– Vi har också gjort årets kontroll av parasiter och Fapri verkar ha fått värsta sorten. Stora blodmasken. Vi förstår inte vartifrån men nu är fokus att få det så bra som det går. Ju mer jag tänkt på detta desto snurrigare har jag blivit.
– Jag ligger efter i trädgårdslandet. Jag känner ingen stress, jag tänker att mat blir det nog ändå. Känner lugnet och mår inte det minsta dåligt över hur tomatplantorna skriker efter att bli omplanterade.
– Renoveringen. Evighetsgolvslipningen går mot sitt slut.
– Födelsedagsbarn. I veckan fyller Fredrik 29 och jag vill så gärna fira honom ordentligt. Visa uppskattning efter allt han gör för vår lilla familj.
På lördagen åkte Loppan och jag till stan. Hämtade paket, gick på Granngården, Jula och hade picknick i stadsparken. Köpte presenter till Fredrik. Kände mig helt klart kriminell. Men oj, så mysigt det var. När Loppan fått lunchsova så åkte vi till Fapri. Det blev en ganska lång tur med vagnen. Hon var pigg och Lo utbrast gång på gång “Åh va hälit!”. Jag håller med, livet med ponny, det är härligt. Snart ska jag berätta mer om hur hästlivet kommer se ut framöver.
Sen blev det tillsist söndag och morsdag. Lo väckte mig 04.45. Fredrik iväg till jobbet 05.00. Men sen så blev dagen så himla fin. Jag stationerade mig bekvämt i solen och lät Loppan härja loss med kusinerna. Bada med moster/morbror. Äta plättar, jaga såpbubblor. En så fin dag. Jag bara njöt, och vilade.
Mormor hade ordnat så fint med fiskedamm och Lo fiskade upp tjusiga solgula sommarstassen.
Sedan blev det äntligen dags för ledigvecka för Fredrik. Eller bygglov som vi kallar det ibland. När han går från att ha fokus på jobbet till renoveringen. Heja älskling! Lo fick byta från ena sommarstassen till andra och var så glad att få åka till farmor och farfar på middag.
Det bjöds på lammkebab, kycklingwraps, potatissallad och massor med annat gott. Solen värmde fast aftonen gick mot kväll och vi allihopa pustade ut efter en intensiv majvecka.
Det blev tårta och jordgubbar och bus. Allt man kan önska när man är två år.
I hagen stod tackorna och lammen och tittade nyfiket på oss. I veckan ska de få gå på grönbete och vi får nya sommargrannar. Så festligt!
Tillslut tog helgen slut. Jag – återhämtad och jätteredo för kommande vecka. Med hjärtat varmt av nära och kära. Stoltast och gladast i världen över att få vara mamma åt vår lilla Lo.
2 kommentarer
Celina
Så himla fint att få läsa om erat liv ❤
Livetpabacken
Tusen tack, så glad jag blir!