Vårt julfirande 2023
Trots att det hunnit bli slutet av februari och dagarna tydligt blir längre och längre så har jag inte kunnat släppa att jag velat visa vår jul för er. Tanken var att vi skulle fira uppesittarkväll hos oss på Backen och jag var otroligt pepp på att få duka långbord, ordna snacks och fylla hemmet med folk. Men en fruktansvärd influensa golvade hela familjen och orken fanns absolut inte. Så vi fick tänka om och inhysa alltihop hos våra grannar; Fredriks syster med familj.
Men julen börjar ju tidigare än så. Vi brukar vara rätt så snabba in med julgranen men i år dröjde det ända till dagarna innan jul. En gran från vår egna skog, såklart. Det var magiskt att ha med Svante på alltihop, han har blivit så stor och förståndig!
Och vips var jobbdatorn hoppackad och jag landade mjukt i ett arton dagar långt jullov med barnen. Fantastiskt. Morgonen den 23:e december började med mys i vardagsrumme; julkalender och kattgos.
Barnen fick öppna varsin julklapp. Vi skulle ju fira jul med Fredriks familj på kvällen så det behövdes något roligt för att få dagen att gå. Hujedamig så lång en dag kan vara när man är fyra år gammal! Loppan öppnade ett äntyrskitt med lupp, kikare och förstoringsglad från Vinted.
Det blåste storm den här dagen men vi bestämde oss ändå för att hälsa på hästarna och sitta på ryggen lite.
När det skymde så tog vi oss till våra andra grannar; Fredriks föräldrar som tänt en brasa och bjöd in oss allihopa på lammburgare från deras egna gård. Sån lyx! Vi fick äta i inglasningen sedan för att inte blåsa bort.
Sedan tog vi oss allihopa till Cecilia och Marcus som dukat upp med långbord. Så fint!
Vi hade köpt charkbrickor istället för att laga julmat. Sedan hade allihopa köpt med sig lite övrigt plock såsom godis, ostar, kex och paj. Sånt genidrag!
Vi åt och åt och åt. Barnen lekte, livets lyx att ha kusiner i samma ålder. Loppan i julklänningen jag köpte på loppis när hon var bebis (åh!) och Svante i kusinärvd kavaj och skjortan som faster Maria smugit åt honom. Så gulligt så.
Väntan var evighetslång men tillslut kom den där Skråmträsktomten som nyser, pratar bondska och stampar i golvet. Skrämmade och svinroligt! Lyckan i barnens ögon var obetalbar.
Lo med hennes Signe. BB-kompisar födda med tre dagars mellanrum, grannar, går på samma förskola och bästisar. Ljuvliga.
Barnen lekte tills ögonen stod i kors och de fick stoppar i säng. Vi vuxna satt uppe och fortsatte äta och spela spel resten av kvällen. Så fin uppesittarkväll och så glad för min extrafamilj!
På självaste julafton så tog jag en promenad med Buse. Brukar förr om åren alltid rida en julritt och detta kändes som en fin start på att återuppta traditionen igen om ett par år.
Så kom vi till min hemby Åbyn, där hela familjen väntade.
Kusiner, julmat och prat i en enda stor röra. Så tacksam för denna jul!
Har du alla hästar hemma?
Vi har haft mellan -30 och -40 grader hela veckan och vi har ägnat oss åt att elda, omsätta vattenkramarna, mata djuren och underhålla barnen. Vi har haft det stillsamt och fint, fått ha det så lugnt och skönt, precis som ett jullov ska vara. Jag har aldrig varit med om kallare temperaturer men kände mig tacksam att vi alla var lediga och bara kunde vara hemma. Idag är det söndag och vardagen ska så smått rulla igång igen, jag och barnen är lediga ett par dagar till men Fredrik ska snart pipa iväg till jobbet. Det känns så himla bra, för nu kommer mitt häststök bli enklare. Imorse åkte nämligen Reodor iväg från oss för att fortsätta sin resa mot att bli travhäst. Och för första gången på 4,5 år så har jag bara mina egna hästar ute i hagen. Det har varit 4,5 år av fina samarbeten med grannar, vänner och bekanta. Men nu är tiden inne för att sköta om mitt egna och det var längesedan jag kände en sådan lättnadens suck.
Jag ville så gärna att Buse skulle få fortsätta gå med en kompis tills han var kastrerad och kan gå tillsammans med Fapri, som ju är ett litet sto. Men jag hade inte kalkylerat med hur svårt praktiskt det skulle bli. När en häst inte kan stå på lösdriften med hingstarna, så hon har fått stå i egen hage och fått komma in i stallet på nätterna. Det har inneburit så mycket mockande, höbärande, dåliga vattenlösningar och så mycket allmän handpåläggning att jag haft svårt att hitta tid att göra det där roliga med hästarna. När Buse var kastrerad och redo att stå med Fapri igen så var det Reodor som inte gick in i min lilla hästekvation.
Så imorse fick barnen tjava ut i stallet och ge Reodor stora moroten och säga hejdå. Loppan bet sig HÅRT i läppen för att inte börja gråta, hon älskar sina djur så djupt. Sedan fick de skjuts på bobben till farmor och farfar för att slippa se eventuellt häststök.
Så nu står de där bak: min lilla fuxliga. Med frostiga pälsar, fri tillgång på grovfoder, ljummet vatten och tak över huvudet. Jag känner mig så lättad, så glad. Det här är ju målet jag sett framför mig hela tiden. Alla mina hästar, äntligen hemma.
Jag ser fram emot tiden med hästarna framöver. Med enklare vardag och mer tid för träning av min fuxliga.
Och jag hämtade yllefilten. Njuter tystnad, julgran och landar i allt nytt. Fint så.
Inför 2024
Nyårslöften, vilken vattendelare. Det verkar finnas både de som älskar att strukturera upp året och punkta ner förbättringsförslag för sin tillvaro och de som avskyr allt som känns som krav. Och hela gråzonen förstås. Jag vet inte om jag brukar ägna mig åt nyårslöften men jag brukar i alla fall punkta upp några mål eller riktmärken dit jag vill att året tar mig. Efter småbarnsåren har mina två senaste år handlat mycket om hälsa. Första året en ond, skör kropp som behövde omtanke (och migränmedicin, hehe) och andra året handlade det mer om att röra på mig och springa. Jag har tidigare skrivit lite om nyårslöften/mål (som 2021 HÄR, 2022 HÄR och 2023 var jag tydligen för självkritisk för att publicera inlägget jag skrivit, jahopp). Det känns som att jag vet exakt vad som återhämtar mig och vad som dränerar mig nu för tiden och det är en skön känsla att ha landat i. Så i år tänker jag inte ha några mål relaterade till att springa långt eller så. Istället har jag tänkt ut några saker jag vill ha mer av i livet.
- Jag vill ha mer förundran. Att få vistas ute i naturen och uppleva norrsken, hur löven spricker om våren, plocka bär och svamp. Fika i skogen, promenera på en äng och vandra. Nya och gamla platser. Vill känna “WOW” i mig så mycket det bara går. Vill uppleva.
- Vill äta mer hemlagad mat. Efter “överlevnadshösten” med pommes och grillkorv, pommes och vegetariska nuggets eller en french på macken intill jobbet så ropar kroppen efter hemgjord mat. Rotsaker på plåt, hemodlad mat, upptäcka mer lokala råvaror. Vill också låta matlagningen ta mer plats i livet. Långkok en söndag, skippa sista timmarna på gårdsprojektet för att laga lördagsmiddag länge. Avnjuts gärna med ett par kompisar, vi bjöd hem alldeles för lite folk 2023!
- Sista punkten är absolut inte den minsta. Jag kallar den “en hållbar vardag”. Det innebär ju ett helt hopkok av små förbättringar som kommer vara mig och familjen till gagn. För att dra några exempel så kommer jag att börja vara ledig var tredje fredag för att både jobba med mitt egna företag (t.ex. göra bort bokföringen på vår lantbruksfastighet eller fota samarbeten till mina sociala medier) men också för att kunna hitta på saker med barnen, förstås (både de och Fredrik kommer också vara lediga dessa dagar). Jag har bestämt att Reodor, “lånehästen” som bor här, ska få åka vidare för att få en mer fungerande vardag för mig med mindre häststök. Eventuellt kommer en kanin få hitta ett nytt hem också. Jag har börjat rensa, organisera och förbättra, jag har börjat med att minska ner på barnens antalet kläder och leksaker som start. Vi kommer både behöva förbättra hemmet genom att sätta upp hyllor, ordna oss förvaring i form av t.ex. skåp och hitta en plats till alla pryttlar och pinaler som just nu strösslas över hela huset. Jag har bestämt mig för att hitta mer tid för återhämtning och fylla på energidepåerna, jag vill komma till insikten att jag inte alltid behöver vara produktiv. En hållbar vardags, där pusselbitarna går ihop. Mitt mål är ju trots allt att leva ett lugnt liv på landet.
Årssammanfattning 2023
Gjorde du något 2023 som du aldrig gjort förut?
2023 har utmanat mig på så många plan men när jag tänker tillbaka på det så känns det så himla hemtamt och bekant? Känns inte som jag vandrat långt utanför min comfort zone. Men det känns också väldigt bra, jag är precis där jag ska vara!
Genomdrev du någon stor förändring?
Buse kom till gården i december 2022 så 2023 lärde jag känna honom och det nya livet med småttingar, hästar och jobb i en enda stor röra. Helt klart ett nytt liv. Jag började lunchträna på jobbet och hör och häpna – började lära mig att sätta gränser.Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Jajamen, bland annat så fick barnen sin yngsta lilla kusin i januari.
Vilket datum från 2023 kommer du alltid att minnas?
Jag är ju (fortfarande) så sifferblind så jag glömmer datum rätt fort. Men minns 16 november när vi åkte med Buse för att kastrera honom i Boden.Dog någon som stod dig nära?
Vi har fått behålla våra nära och kära. På gården är det fortsatt de små kycklingarna/unghönsen som vi har svårt att hålla liv i när hermelinen hittar hem till oss.
Vilka länder besökte du?
Jag höll mig i Sverige i år men hann med både robbresor och privata små trippar över vårt avlånga land. Till Ludvika, Falun, Idre, Gävle, Gällivare, Storhöjd och Arjeplog gick jobbresorna och till Östersund, Hemavan, Piteå, Luleå, Lycksele, Umeå och Ullånger gick de privata små tripparna.Bästa köpet?
Vi köpte oss en rejäl Volvo v90 i början av året, den har tagit oss på många äventyr i år och vi har aldrig haft en mer bränslesnål bil, det känns ändå bra. Fapri fick en ny sele och vagn som gett oss otroligt mycket härliga stunder i sommar (vagnen har tyvärr punktering nu..)
Gjorde något dig riktigt glad?
Jag har varit riktigt glad över att ha kunnat spendera så pass mycket tid i stallet med Buse. Den där varma fjälldagen då vi badade i Ruttjebäcken gjorde mig riktigt glad också.
Saknar du något år 2023 du vill ha 2024?
Jag vill ha ett lägre tempo 2024 med mer plats för vardagen och små familjeutflykter och äventyr hemma i byn. Det här året har gått så fort och det känns knappt som jag hunnit sitta ner. Så fullt upp med jobbet hela första halvan av året och pussling med sjuka barn (och sjuka vuxna) andra halvan. Så många gånger jag bara velat trycka på en stor stoppknapp och pausa tiden lite. Så 2024 hoppas jag bjuder på ett lugnare lunk. Mer hemlagad mat från grunden vill jag också ha 2024.Vad önskar du att du gjort mer?
Låtit vardagen ta tid. Laga mat länge med bra musik igång. Mer själavård som löpning, bokläsning, loppis och bad.Vad önskar du att du gjort mindre?
Oroat mig över sjukdomar. Ätit mindre halvfabrikat och mackor och druckit mindre läsk. Mitt hälsoår ersattes av “överlevnadsår”, så kan det ju förstås bli, men är det något jag önskat att jag kunnat hålla i så är det hälsan. Så slitsamt att vara krasslig och känna sig trött och dåsig.
Favoritserier året som gått?
Jag gillade På spåret i vanlig ordning, och En vanlig familj.Bästa boken du läst i år?
Har jag ens läst någon bok i år? Jag har börjat att läsa “Relation före prestation” och bläddrat i den där “Lean @ home”-boken som inspirerar mig så.Största musikaliska upptäckten?
Hm, har lyssnat mycket på Hov1 i år. Gick på Albin Lee Meldau på kulturhuset och han var så bra.
Största framgång?
Jag har börjat lära mig att sätta gränser och sluta slå knut på mig själv för andras skull. Insett att man kan vara både snäll mot andra och sig själv utan att det ena behöver utesluta det andra. Har tjänat mer pengar än någonsin på min lilla Instagram och på vanliga jobbet har det också gått riktigt bra. Oj så mycket kul jag fått uppleva med mina två jobb!Största misstaget?
Att inte riktigt hålla i hälsoåret (åren?). Prioriterade jobbet lite för mycket så hann inte ta ut föräldradagarna jag så gärna ville använda också, det kommer jag ångra.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag har varit väldigt glad i år och väldigt lite ledsen faktiskt. Däremot har jag känt en frustration över att livet inte riktigt går ihop och funderat på vad jag måste minska ner på. Men i överlag ett år jag skrattat rekordmycket i år.
Vad spenderade du mest pengar på?
Vi la mest pengar på bilen vi köpte. Följt av hästarna.Något du önskade dig och fick?
Jag önskade mig en del materiella ting som jag köpt mig. Annars har jag önskat mer tid i stallet vilket jag verkligen fått. Önskade också mindre projekt under sommaren för att få mer familjetid – det blev många små istället men tycker verkligen att vi tagit tillvara på tiden med barnen. Ifjol svarade jag “förstånd att gå och lägga mig om kvällarna och att åka på sommarsemester längre än grannkommunen” och tänka sig att 2023 blev också året jag började uppskatta sömn!Något du önskade dig och inte fick?
Mitt ständiga hälsomål är “att kunna springa en mil, imorgon”, att liksom alltid vara redo att kunna göra det. Och den önskan slog inte in, Hujedamig så långt bort en springtur känns. Önskade också att vi skulle bli klara med trappen till övervåningen men där gick vi bet.
Vad gjorde du på din födelsedag 2022?
Vi svassade runt i pyjamas och norpade kanterna på en kaka Fredrik bakat, bjöd in svärföräldrarna på en spontan kaffekopp, åt dillchips till kvällsfika och kände bara sån förnöjsamhet.Finns det något som hade gjort ditt år ännu bättre?
Jämfört med hur mörk världen varit år 2023 så har jag ingenting att klaga på. Det är så otroligt privilegierat att prata om träningsmål, tid i stallet och bokläsning när människor (barn!!) slaktas i krig varje dag. Men för min egen del i min bubbla så har oro kring sjukdomar tagit udden av mycket.
Vad fick dig att må bra?
Tid med familjen, tid hos djuren och att få skratta med mina vänner. Att röra på mig, få frisk luft i lungorna och beta av projekt.Vem saknade du?
Det finns ett gammalt par som en gång gav mig den största presenten jag någonsin fått – min första häst. De tänker jag på ofta och önskar att jag tog mig tid att besöka. Men är livrädd att dra med en bacill hem till dem.De bästa nya människorna du träffade?
Jag har inte träffat så mycket nya människor utanför jobbet tror jag!
Mest stolt över?
Barnen är livets stora stolthet, de växer upp till de mest ljuvliga små liven. Också stolt över min och Buses resa.Högsta önskan just nu?
Att varva ner några snäpp och bara få vara hemma i mitt lite mer. Älskar mitt hemma.
Vad tänker du göra annorlunda nästa år?
Jag tänker lägga ett vardagspussel där bitarna går ihop. Säga nej oftare. Sakta ner tiden. Vara utomhus mer, dricka mer bubbel i solväggen, använda finglasen och fortsätta på den där gränssättningen. Jag tänker gosa ner mig mer i det lokala – både vad gäller mat, äventyr och företag jag vill stötta. Jag vill känna mycket, skratta, gråta och ha djupa samtal med vänner. Och jag önskar verkligen att när vardagspusslet är lagt, att en av bitarna ska vara att ta mig tid till att blogga, min själ ler när den får skriva.
