• Djuren,  Hästen, ponnyn & stallet,  Kaninerna,  Lantliv,  Livet utanför backen

    Februaridagarna

    Men hej allihopa! Får jag månne lite scenskräck efter att jag ser hur många som tittat hit efter att Underbaraclara länkat hit till mitt lilla hörn av internet? Ja, kanske lite! Blev faktiskt alldeles tårögd av omnämnandet hos Clara. Inte bara har hon varit en stor förebild för mig under mina tio (!) år på gården, jag minns hur jag lyssnade på hennes sommarprat 2011, precis innan jag själv flyttade ut på landet, det gick rakt in i hjärtat på mig. Jag kände mig lite mindre ensam när jag kunde följa en annan ung kvinna som flyttat ut på landet. Så Claras omnämnande gjorde mig minst sagt glad! Då kan vi titta på senaste tidens bilder tycker jag!

    Vi tar vid en solig lördag då hela familjen hjälpte min äldsta syster Carolina att flytta. Jag packade bilen full med kusiner och åkte ut till mellansyster Emelie. Där fick barnen äta lunch och leka. Svante fick gos av moster förstås. Båda hans mostrar är så kär i honom, plockar honom direkt de ser honom och gosar med honom allt de orkar. Mycket tacksamt för min rygg då vår lille palt numera passerat tio kilo!

    Fyra av kusinerna pep iväg och lekte, alltid lika lugnt och skönt när blockflöjter är inblandade, visst?

    Till eftermiddagen klädde vi alla på oss och gick ut i solen, flytthjälparna och fler kalasgäster anslöt också!

    Emelie hade fixat små smörgåstårtor, fruktfat, muffins, tårta och chokladkex. För vi skulle fira blivande femåringen i familjen!

    Fem tårtljus och en peppad Allie. Sedan sjönk solen, fikat var uppätet och kusinerna trötta. Vi gjorde ett sista ryck i flytten och åkte hem till Backen med kommunens största familjepizza i framsätet. 

    Sedan firade vi alla hjärtans dag i hemmets vrå med monstermuffinsarna vi knåpat ihop veckan innan. 

    .. och vardagen tog vid. Loppan som varit hemma i princip hela hösten och vintern från förskolan har nu börjat åka på sina femton timmar i veckan igen. Så otroligt härligt att det numera är ljust på morgonen också!

    Jag fick högtidligt lov att fotografera havregrynsgröten så ni inte bara tror vi sitter och sörplar varm choklad dagarna i ända. Jag har tudelad relation till gröt, men toppar man med goda grejer och varierar den så kan jag äta det veckan lång!

    Det blev helg och min tur att pyssla om ponnysarna. Här gick jag efter insläpp och filosoferade om livet. Kände sådan tacksamhet och ett sådant sammanhang denna helg. Fint att känna så. Efter Fredriks eftermiddagsvecka så är det alltid lika magiskt att komma ut om kvällarna.

    Lördagen bjöd oss på otroligt fint väder. Jag och Loppan slog följe med grannflickan ut på tur i solskenet. Det är ingen större skillnad i arbetsvilja på sjuåringen i tävlingsform och tjugosjuåringen!

    Så blev det söndag och dags för nästa kalas. På grund av covid hade vi både fått skjuta kalaset några veckor och bara halva familjen kunde dyka upp. Men storkusin Aisha var på plats och redo att leka med Loppan.

    Vi höll till hos mamma och pappa i hembyn, så härligt! Kan ni förstå att min pappa fyllt 72 år? Det kan inte jag begripa!

    Svante vaknade upp halvvägs in på kalaset, nerbäddad i ullpåse och ullhuva och ulloverall.

    Mamma och pappas ena katt Bubben, tillika Knuts lillebror, följde oss som en skugga. Han råkade bli instängd i kylskåpet som kattunge och sov där en hel natt. Kom ut från kylen morgonen efter och sträckte på sig, gäspade och gick vidare med livet.

    Min mamma är otroligt duktig på att laga mat och påhittig så det förslår. Idag blev det langos över öppen eld.

    Vi körde både klassiska räk-varianten och en efterrätts-variant med nutella och banan. Otroligt gott!

    Vi höll till ute tills tårna frös till, då landade vi inne och tinade upp lite innan vi åkte hem. Känns så främmande att vara inomhus hos folk, till och med. i ens föräldrahem där jag bott i 19 fina år. Kommer det någonsin kännas som innan pandemin?

    På måndagsmorgonen stod en liten ballerina och vinkade till farfar som skottade vår uppfartsväg med lilla traktorn. Hon sprang mellan husets rum för att få en skymt av traktorn och ropade “VILKEN BUSIG FARFAR” och kiknade av skratt.

    Efter veckor av pyssla om får, kor, hund, katter och ponnys om vartannat så var det gott att bara vara hemma en dag och pyssla om gårdens djur ordentligt. Kaninerna älskar snön och Aska över för fullt att gå med sele.

    Måndagen avslutades med att hovslagaren Jennie kom och ordnade fina hovar på Fapri. Vi kunde konstatera att nästa gång vi ses är det april och vår på riktigt! Bara en sån sak!

    Nu ska jag stänga ner datorn och spela spel med Loppan. Vi har magsjuka på besök i huset och vi som (än så länge) är friska gör allt för att ducka för bacillerna. Önska oss lycka till!

  • Guider,  Kaninerna

    Allt du behöver införskaffa innan du köper kanin

    Funderar du på att skaffa kanin eller har du redan bestämt dig för att en liten fyrbent vän ska förgylla ditt eller dina barns liv framöver? Då vill jag ge dig mina bästa tips på grejer att tänka på och inhandla innan kaninen anländer.

    När vi skaffade våra kaniner Aska och Hoppsan i somras så var jag fast beslutsam att de skulle få ha det så naturligt som möjligt och att jag skulle försöka främja deras naturliga beteenden så gott det går, främst genom att skaffa två kaniner så de har sällskap av varandra. Jag ska dock inte sticka under stolen med att det inte alltid är enkelt att veta vad som är bäst för mina fyrbenta små vänner, men bara tanken på att viljan finns där att ordna ett bra hem åt kaninerna är gott nog för mig, sedan kan förbättringarna få komma eftersom. Det är aldrig för sent att ångra sig eller åtgärda något som inte blev bra från början! Men de orden sagda ska jag försöka sammanställa de bästa tipsen jag har om just du går i tankarna, eller bestämt dig för att skaffa kaniner framöver:

    Foder
    Kaniner mår bäst av en enkel kost. Det är lätt att bli lurad i djuraffärerna att köpa olika sorts pellets och fröblandningar men det kaninen behöver är helt enkelt grovfoder. Det innebär fri tillgång på gräs på sommaren och på vintern. 

    Kaninernas tänder växer hela deras liv och hålls i schack av bra kost. Kaninerna uppskattar också att gnaga på pinnar och äta blad. Mina kaniner får på vintern en liten näve havre varje dag, det är energirikt och kaninerna kan få lite extra spring i benen av det. 

    Det är lockande att ge kaninerna godsaker, här gäller det att begränsa sig då kaniner har känsliga magar och mår inte bra av snabba foderbyten. Våra kaniner får smaka både frukt, bär och grönsaker, men i små mängder och oftast som belöning, då och då. Saltsten, mineraler och vitaminer är överflödiga för kaniner och behöver inte ges. 

    Matskål och vattenbehållare
    Vi har helt skippat matskål, istället stressar vi ut havren för att kaninerna ska få sysselsättning och aktivering, ett enkelt tips att roa kaninerna! Om man hellre vill ha matskål är en i keramik att föredra, de är enkla att tvätta ur och kaninerna kan inte gnaga på skålen då. Dessutom är de tyngre och står stadigt. 

    Vi har vattenflaskor till våra kaniner, det är mest hygieniskt. Men i början när man hämtar hem en kanin kan det vara klokt att låta dem ha en vattenskål första tiden också, för att se till att den verkligen får i sig vätska.

     

     

    Utrymme att husera i
    Traditionellt har kaniner bott i kaninburar men jag skulle vilja slå ett slag för ett större boende, om möjlighet finns! Våra kaniner bor i en ponnybox i stallet och har gott om utrymme att skutta runt. På Jordbruksverkets hemsida finns regler som ska följas och måttangivelser på kaninernas bur. Tänk på att detta är minsta tillåtna storlek – ordna gärna ett större utrymme för kaninerna! 

    Förutom att hålla koll på storleken på kaninernas utrymmen är det viktigt att tänka på:

    • Kaninernas utrymme ska vara en stimulerande miljö
    • Kaninernas behov att bygga bo ska tillgodoses (med t.ex. hö eller halm)
    • Kaninerna ska ha tillgång till en “hylla”, det kan t.ex. vara ovansidan på en låda eller liknande. Alla kaniner i utrymmet ska rymmas på “hyllan” samtidigt.
    • Ska kaninerna bo utomhus ska buren vara upphöjd så att kaninerna inte blir nedkylda
    • Nätgolv är bara tillåtna på uteburar såsom betesburar
    Förutom att införskaffa själva boendet med “hylla” och ett litet krypin (kaninerna älskar att ha någonstans att gömma sig och sitta och kura) så behöver du något att ströa med. Vi hade kvar sågspån från tiden med hästarna, men halm eller halmpellets är väldigt bra strömedel!

    Päls och klovård
    Vilken pälsvård kaninen behöver beror på vilken ras du väljer. En lurvig kanin kräver mer pälsvård (speciellt när den är ung) än en korthårig kanin. Läs på om rasen och välj karda/borste/kam därefter.

    Kaninernas klor måste klippas då och då, det finns speciella små klosaxar för det.

    Annat
    För att kunna aktivera kaninerna och umgås med dem är det skönt att ha en sele hemma, det är inget måste men jag tycker själv det underlättat. Många gånger kan det vara ett hjälpmedel, om man t.ex. måste uppsöka veterinär eller förstås om man skulle vilja åka och träna eller tävla med sin kanin. Vi har köpt ett elastiskt koppel, det får vår tvååring använda om hon vill skutta med kaninerna, på så vis kan hon inte råka slita i dem.

    Kaniner är väldigt sociala och nyfikna djur, de leker inte på samma vis som hundar och katter men jag upplever ändå att de uppskattar att undersöka nya grejer. Det kan vara allt från vedklabbar att upptäcka, till små bollar eller en tunnel. Bara fantasin sätter gränser! Det går att variera hur mycket som helst och extra roligt blir det om man då och då gömmer en morotsslant eller liknande i “leksakerna”.

    Till sist är det bra att ordna en transportbur. Vi hämtade visserligen hem våra kaniner i en vanlig kartong, men en transportbur är inte alls dum att ha hemma. Tänk bara på att lägga in t.ex. en gammal handduk som vaddning istället för t.ex. hö – vill det sig illa kan kaninen sticka sig i ögonen ordentligt på höstråna under en inbromsning.

    Jag hoppas att tipsen på grejer att införskaffa varit givande ~ Lycka till i jakten på din drömkanin!

  • Djuren,  Hästen, ponnyn & stallet,  Hönsen & hönshilton,  Kaninerna,  Lantliv,  Trädgård, odling & blommor,  Vår lilla Lo

    Att komma hem igen

    En sak jag saknat så mycket under pandemitiden (eller innan vaccinationstiden kanske en säger) är att komma hem. Känslan av att rulla upp för Backen, stänga av motorn och inte höra ett smack mer än de sedvanliga hemmaljuden. Vi packade upp väskor, kokade makaroner och stekte köttbullar. Hoppade i myskläder, gick runt och log. Gillar mitt hemma så mycket, det var gott att åka ifrån det och få en ny blick på hela alltet.

    Kanske var det ännu bättre att vakna upp morgonen efter, äta hårdbröd och gå ut i skarpa novembersolen med barnen. Vi skyndade oss ut till kaninerna först. Öppnade upp till deras box medan vi påtade på. Aska sitter gärna lugnt inne och myser i boxen medan Hoppsan gärna upptäcker både gårdsplan och stall med pigga ögon.

    Det var ingen hejd på busandet. Hoppsan är en himla nyfiken och trevlig individ, något som bara förstärkts av kastreringen tidigare i höst.

    Där fåren och kvigorna gått hela sommaren är det nu tomt. Hagen är nedplockad och florsockersnö har lagt sig över ängarna. Vi hoppade i vagnen och gick mot stallet. På Loppans förskola är otroligt många barn och pedagoger sjuka nu så hon har fått vara hemma i veckorna två för att inte riskera att dra hem RS-viruset till lillebroren. Hon saknar sina småvänner så mycket. 

    Tur vi har andra småvänner att roa oss med så länge. Vi mockade och borstade och kramade. Tycker det är svårare nu när kallgraderna kommer ordentligt att få till stallet. Det är mycket fylla hö och kånka vatten och mocka (som ju hör till och är ganska angenäma sysslor tycker jag) och lite tid ute på tur. Försöker finna mig i situationen men lite frustrerande är det allt.

    Loppan ville kolla på vattnet. Så vi styrde kosan mot lilla bäcken. Det här är hemma på min gata.

    Någon som är mycket fascinerad av skuggor just nu.

    Vi väntade matgäster så vi begav oss ut i frusna trädgårdslandet och sprättade upp morötter, palsternackor och betor med grepen. Fastfrusna och dana. Helfestligt tyckte Loppan, svettigt tyckte jag.

    Nu får trädgården vila. Det sitter kvar både kål, lite betor, små morötter och sådant. Det får bli vårens upprensning. Nu är jag less och stänger grinden för i år. Nöjd över det som blev.

    Rådjuren får dela lika med hönsen och kaninerna gällande grönkålen som är kvar.

    Vi var två fascinerade som sprättade upp grödorna. Tänk att det gör skörda även i minusgrader? Ser ni hur de små morötterna fastnat i en ihoptjälad kaka?

    Novembers skördekorg är något mer blygsam än augusti och septembers. Men ändå. Skörd från maj till november i vårt lilla trädgårdsland. Men nu, nu får trädgården vila och jag ska inte röra ett finger här ute förrän till våren. Tack för allt trädgårdslandet!

    Sista solstrålarna. Hönsen njöt. Jag försökte berätta för dem att fågelinfluensan börjat spridas i landet igen och att de förmodligen snart kommer få spendera dagarna inomhus. Men de bara tittade på mig med pigga korint-ögon och levde vidare.