TV-bänken
Vi är ju klara med ett av vinterns inne-projekt! Förutsättningarna var att en bit av murstocken stack ut från golvet/väggen. Vi ville bygga in muren i tv-bänken och samtidigt göra en snygg möbel som skulle rymma sladdar, dator, tv-spel och liknande.
Inser hur dålig jag är på att fota de fula vrårna, före-bilden är inget att skryta med, haha!
Vi åkte till IKEA och köpte köksstommar. Två 40 cm och en 60 cm, höjden är 60 cm. Sedan valde vi till lådor ovantill och täckskivor att sätta på sidorna och ovanpå. Vi hade tänkt köpa ett vitt skåp men det fanns bara i ljusgrått – blev riktigt snyggt till den kalkade väggen tycker jag!
Fredrik byggde en enkel sockel på 12 cm (samma höjd som golvlisten). Det blev en del pusslande (klyvande) för att få till sockeln där muren går, sedan fick han klyva till en remsa av täckskivan för att kunna passa in listen framtill. Det var lite special just hos oss. Sedan fick han göra urtag ur stommen där muren sticker ut. Sedan kom allt på plats och sattes fast i väggen.
Stommarna är “Metod” och luckorna heter “Lerhyttan”. Skålhantagen och knopparna heter “Eneryda”.
På med golvlist och ta-da! Klar! Vi passade på att dra sladdarna i ett rör bakom tv:n också.
Så fint och praktiskt! Med Fredriks trettioårspresent som skymtar fram i bakgrunden, en soundbar från Sonos. Så många mysiga filmkvällar vi har framför oss nu!
En hjälp på traven & inflyttningspizza
Det var söndag, strax efter fyra. Först kom mina kära föräldrar upprullande för Backen med släpen kopplad på bilen och fyra extra armar att hjälpa till med. Strax därefter kom Fredrik hem – med sju veckors ledighet framför sig. Han hade redan arbetat sju dagar i rad, men vi kände vittringen av färdig övervåning och var ivriga, frågade därför mamma och pappa snällt om de kunde tänka sig ge oss en sista hjälpande hand. Såklart de kunde, de ställer alltid upp <3
Men först: inflyttningspizza! Så nära vi kunde komma “inflyttnings” i alla fall!
Loppan som fått karantäna med oss var prick hur nöjd som helst med besöket. Och pizzan.
Sedan satte vi igång. Mamma lastade släpet med skrot och lovade gulligt nog att köra bort hela balunsen på bränngropen med (är det dialektalt att säga “bränngropen” till återvinningscentralen förresten? Känns lite brutalt 2021 att “åka till bränngropen”). Jag städade på nedervåningen. Vi har bott trångt nu sista tiden med extramöbler i varje rum. Det har inte gått någon nöd på oss, alls, men det behövdes en rejäl uppfräschning av exakt alla skrymslen. Loppan donade på och matade både höns och fiskmåsar, och vips var hon och hjälpte mormor lika fort att slänga skrot på släpet.
Vilken syn, där bakom husknuten. Lilla Lo och världens bästa mormor. Pratade säkert om fåglar och cyklar. Hjärtat varmt av tillfället.
Fredrik och min pappa hade satt igång med sista listerna på övervåningen. Vardagsrummet (1/4 av husets yta) skulle listas och då är det gott att vara två, en som trycker och håller mot när vansinnigt långa lister ska spikas. Teamwork. Loppan slet på sig sina små peltorkåpor och hjälpte till med sista kapen.
Det var sjukt spännande. Fredrik höll andan som under fotbolls-EM. Men – alla kap gick vägen!
Applåder efter varje kap. Jag hade stationerat mig i skuggan, indränkt i myggmedel och bara njöt av att ha händer och tankar fria en stund.
Ja, för mormorn roade lilla Lo bäst det gick. Och resten av arbetsligan jobbade på, kapa, spika och stöka.
Jag smög upp en kort sväng och förevigade. Overkligt. När vi tackade mormor och morfar för insatsen och gjorde kväll så gjorde vi det med stora leenden. Är det ens på riktigt – ska vi få bo här?
- Djuren, Hästen, ponnyn & stallet, Lantliv, Övervåningen, Renovering, Trädgård, odling & blommor, Vår lilla Lo
Junihelgen
Vi vaknar upp till fredagsmorgon och min morsdagspresent stod parkerad ute på gården. Fredrik har köpt hem en herrans massa flis till nya delen i trädgården. Vi hade helt andra morsdagsplaner men de ställde jag in tillsist, timmarna i huset känns för värdefulla nu. Istället fick jag flis i massor! Tjoho! Flera har hört av sig och frågat vart vi köper flisen, det är från Fredriks jobb, Martinsons i Bygdsiljum.
Morgonbestyren gjordes. Först frukost och mata Knut, sedan ut i solen och mata ponnyerna. Loppan tog uppdraget på största allvar.
Det var varmt och härligt. Solen klappade våra kinder och vi spenderade förmiddagen med hönsen. Loppan springer och pratar med hönsen och har de mest roliga konversationer “Hönsen, kom, leka körragömma!”, “LILLEBRUUUN, ESSAA, ÄÄR NI??”.
Det kändes som att det skulle bli en lyckosam dag. Jag var pepp och skulle susa iväg för att luncha och äta glass med några kollegor. Vi väntade på spännande häst-besked och en lång ledig helg låg framför oss. Så hände livet. Vi fick ett besked om sjukdom inom familjen. Ingenting spelar ju någon roll, om inte hälsan är med oss. Så jag valde att lägga undan kameran och bara finnas till.
På lördagen fick jag sovmorgon. Så välbehövligt. När jag väl kommit ur sängen vid 08.30 hällregnade det ute. Så vilsamt med sommarregn ändå. Jag skyndade ut för att ge sista frukosten till ponnyerna. Idag var stora flyttdagen, efter en veckas sommarlov uppe hos oss.
Fy, vad mysigt det varit att ha hästar på gården igen. Men flytten känns rätt och vettig. Vår tid kommer. Det där häst-beskedet i fredags var positivt och gav mig gåshud. Så fint så.
Hela mitt väsen längtade ut i trädgårdslandet, men hela huset längtade efter en uppfräschning. Så jag och Loppan satte igång med storstädning av köket. Först ut var att skura upp våra skruttiga stolar med såpavatten, byta möbeltassar och torka köksluckor som var så jäkelens dammiga och grisiga. Luckor med profiler är så vackert, men riktiga lortsamlare.
Så blev klockan tolv. Vi tog ponnyerna i varsitt grimskaft och gick korta vägen ner till grannarna. Släppte de i stora hagen och väntade på reaktioner. Men de bara åt. Såg ut som två gammhästar som alltid delat livet ihop. Men efter en halvtimme eller så gjordes det upp. Ordentligt. Jag höll för ögonen och kände hur ångesten ströp mig när Fapri blev omkullsparkad och Brillan halkade omkull i full galopp. Fy ändå. Men sedan blev det lugnt och de återgick till att vara vänner. Pjuh, hoppas så att de gjort bort uppgörelsen nu.
Hela familjen var med. Loppan skulle sova men var alldeles för nyfiken på vad som väntade hos grannarna.
Lördagen fortgick med flera besök av grannarna. Fapri fick en betesreducerare runt mulen för att inte äta ihjäl sig. Fredrik jobbade på där uppe.
… och det gör han med besked. Min pappa har erbjudit sig att hjälpa oss med lister och sanning, så han jobbar på med foder och dekorlister. Just denna lördagen jobbade Fredrik på själv med golvlister. Jag tycker det blir overkligt fint, kan inte förstå att vi ska få bo här.
Söndagsmorgon hann det bli också. Fredrik gick upp på övervåningen efter frukost och jag stoppade Loppan i vagnen och rullade ner till grannarna. På vägen vinkade vi åt svärfars får.
De har fått låna en bit av vår mark så vi har får ända upp till gården. Så otroligt mysigt!
Vi drog iväg på långtur. Fångesten är total, att släppa gammal ponny på gröngräs innan midsommar kan ju få vem som helst att få hjärtsnörpen. Så vi maxar med motion tills vidare. Kombinerat med munkorg. Ber att det kommer räcka. Det var en ljuvlig tur över gamla västravägen. Omgiven av hundkex, smörblommor och midsommarblomster.
Efter lunchsovningen gick vi över till svärfars för att få se på “kosläpp”. Jag har hjälpt dem igång med en facebooksida och fotar lite bilder för att lägga upp. Men mest ville vi ju se på glada gänget som skulle entra betet för allra första gången.
Först blev det kli på kelgrisen Stjärna. Hon är så fin så.
Det var ett tämligen koooo-lt gäng som fick tillgång till betet. Gräskanten kände lagom för denna härliga trio.
Farfar/svärfar/bonden fick visa vägen lite…
Tillslut så. Full fart! Det var så roligt att se, lyckliga kvigor!
På samma bete går ju tackorna och lammen med. Några kommer för kli och mys. Loppan älskar att sköta alla “bäbä”.
På kvällen kom kusinerna cyklandes förbi. Kvigorna hade hittat hela vägen upp till oss och Loppan var lyrisk att få träffa någon i hennes storlek efter så många dagar i karantän. Isglass och bus. Hjärtat log över synen.
När kvällen gick mot natt planterade jag klart i bäddarna. Fyra pallkragar kvar att fylla och planera i, sedan är det klart för nu. Pust. Det här blev större och jobbigare än jag trodde (på grund av allt elakt ogräs). Fredrik var snäll och kärrade ut all flis åt mig också. Påminn mig nästa år: utöka inte, bara njut av att ha det gjort!
Tänk att för två år sedan fanns inte detta land alls. Nu gror spenaten och kryddorna tar sig för var dag. Jag väntar på rotsaker och blomster. Så spännande att se om det blir något av allt jag sått.
Idag är det måndag och jag fick åka till barnmorskan och sedan hämta veckans online-handling. Tillslut så kom jag hem och fick landa i lantlivsbubblan igen. Vi susade ner till grannarna med Fapris grejer och firade inflytten med en ridtur.
Längtar så efter en lugn hemmadag imorgon. Inga storslagna planer, bara fortsatt sommarlovslunk.
- Djuren, Hästen, ponnyn & stallet, Hönsen & hönshilton, Övervåningen, Renovering, Trädgård, odling & blommor, Vår lilla Lo
Badstranden och Kvickroten
Godmorgon torsdag! Jag vaknade yr i mössan innan sex imorse, tvååringen i huset är snäppet mer morgonpigg än jag måste jag erkänna.
Tillslut kom vi igång. Fil och flingor med blåbär och macka med hemägg. Ute gassade solen på.
Jag fick strålande hjälp vid morgonfodringen. Loppan tyckte vi skulle ge ponnyerna morötter men en ikea-påse med hö fick det bli istället.
Båda ponnyerna var nöjda med frukostserveringen i skuggan.
Sedan gick jag och Loppan och shoppade. I lilltorpet har jag sorterat och organiserat (hjälpligt i alla fall) alla kusinärvda och loppade kläder vi samlat på oss. Vi var i behov av mer svala sommarkläder, främst shorts, men kom ner med en stor påse med luftiga klänningar, t-shirts och lite tunna byxor. Resten får vänta på förskolestart i höst. En kulram fick följa med också, lilla Loppan som älskar att räkna!
Utöver den t-shirt hon hade på sig när vi gick in i lilltorpet adderade hon shorts, klänning och ännu en t-shirt ovanpå. “Lo kan själv”, lät det.
Vi hade slut lite småsaker vi behövde till lunchen och frukt, så Loppan och jag susade iväg till byns lanthandel. På hemvägen svängde vi förbi byns badplats med. Där var vi alldeles ensamma, inga andra sommarlovsfirare ännu.
Vi har en så fin badplats. Hyfsat långgrunt och grässtrand (avskyr sand mellan tårna och sand på picknickfilten, det kan inte bara vara jag?). Vattnet, fortfarande högt efter vårfloden.
Jag tänker mig att jag ska bli picknick-packar-proffs kommande åren. Kunde konstatera att det var nybörjarmisstag att packa filten underst så allt fick hällas ut för att komma åt det vi först behövde, haha. Lo utbrast “Dags att bada, mamma!” så det siktade vi på.
Men först behövde jag stödfika. Tog med en bulle vi delade på, färdigblandad saft, vatten och kompletterade med vaniljkex på lanthandeln. Är alltid team choklad men nu fanns bara vanilj. Sådana barndomsminnen till dessa kex, visst?
Men sen, dags att bada! Hon fick hoppa i kusinärvda UV-dräkten vi fyndat i lilltorpet tidigare på morgonen. Jag tryckte in mig i en bikini, hopplockad från min syster och mig själv. Fick en chock när jag såg mig själv i skuggan, så stor magen är! Den känns inte alls så stor!
Vi kunde konstatera att det var ganska kallt i vattnet och någon var inte så förtjust i småfisken som sökte sig runt våra ben. Men gräva i sanden och gå på bryggan, om och om igen, gick hem!
Klädbyte nummer tre och hemma på Backen igen. En av idolerna, morfar mötte upp oss. Han satte dekorlister på övervåningen.
Och jag snodde ihop ett korvkalas på en tio minuter. Enkelt ska det vara, som sagt! Blev en rensning av sånt vi hade liggandes, tre former av korv och melon till efterrätt.
Lo och Knut lekte och stojade. Overkligt att se på, så glad att de har sån lycka av varandra.
Barfotafötter mot vår skruttiga uppfart. En bästa, hårig vän och sol i sinne. Vad mer kan man önska?
Men tiden rusade iväg och det blev dags för lunchvila för liten och lunchvila för mamman. I vanlig ordning; isglass i sängen och slumra. När jag vaknade av värmen fortsatte jag vilandet i hängmattan i rönnbärsbersån.
När jag väl kom upp ur hängmattan så blev det en kort runda hos djuren. Utfodring av ponnys igen och hönssläpp. Detta är för mig en sådan drömvy. Häst, höns och sommar.
Lillebrun börjar vara så tjusig. Fullständigt respektlös och superknäpp på ett härligt vis. Hönsen var nog snäppet överhettade för de hade bara lagt ett endaste ägg.
Jag väckte upp Loppan som sovit längre än lovligt och letade åt lite frön. Palsternacka och morot.
Kom på att jag ju tänkt plantera tagetes mellan morotsraderna. Oerhört mallig att ha drivit upp mina första små blommor från frön. Så stolt! Loppan var imponerad och ville absolut hjälpa till att gräva hål, sätta i plant och täcka med jord. Och bästa förstås: vattna!
Ja det grejades på en bra stund. Vattnades kål, lök och donades i landen. När jag ser denna vy undrar jag om vi någonsin kommer få ordning och fint i landet i år. Mitt enda mål är faktiskt att få ordentligt med mat av det vi odlar, men sinnet gillar ju ordning och reda, så jag hoppas det går att snygga till här lite framöver.
Från hönshuset hördes tre höga vrål följt av kackel i mängder. Jag gick dit för att titta till damerna och de hade bara annonserat att de lagt fler ägg. Frisk luft och matrester var allt de behövde för att visa sådan tacksamhet. Fyra ägg totalt idag.
När händerna var tvättade och äggen lagda i äggsnurran så smög vi upp på övervåningen för att kika vad pappan och morfar sysslat med idag. I Los rum bygger Fredrik ett platsbyggd skåp med hyllor ovanför, för att dölja vattenfördelaren. Lister, hörnklossar och dekorlister kommer på plats. Så overkligt och så fint.
Även i hallen satt dekorlister. Så fint med elementen från Lenhovda också. Loppan hade susat iväg till vardagsrummet.
Hon är så fascinerad av denna trappstol. Hon hjälpte Fredrik att byta golvtassar på den för någon månad sedan och sedan dess utbrister hon stolt “Lo laga den!!!” och grejar på med skruvar och spikar runt den. Lilla renovexringsbebin som börjar bli stora renoveringstjejen.
I sovrummet var listningen nästan klar. Drömmiga golvet till. Är så nöjd med allt. Dörren in till sovrummet går inte av för hackor heller. En av originaldörrarna, puh, så vacker.
Sedan följdes kvällen av middag, bokläsning, bus ute på gården och läggning av sommarbarn. Myggbett, skrapsår på knän och mycket att hinna berätta om. Jag slumrade en stund jag med, innan jag bestämde mig för att fortsätta i trädgårdslandet. Ni måste vara less på mitt tjat, men fort går det ju inte direkt vad än jag tar mig för just nu, haha!
Så en bra stund senare var all kvickrot och tistel borta. Jag vände allihopa med grep. Bra med några extrakilon att använda som tyngd. Jorden såg fin ut, full av mask. Sedan krattade jag ut alltsammans till en jämnare bädd och sådde polka- och rödbetor. Vattnade länge överallt där jag hittills hunnit så och njöt av kvällen. Nästan inga mygg, ljummen luft och storspovshanarna som sjunger och sjunger. Den där ridån av gräs till vänster, förresten? Den ska grävas bort och hallonbuskar ska sättas. Det ska jag be Fredrik göra framöver.
Ponnyerna fick kvällshö och Fapri lite insektsmedel på sig. Stängde hos hönsen, vattnade lite sommarplantor som inte fått någon plats ännu och tog en paus vid syrenen. Livets blomma. Får inte nog. Drog in junikvällen som gick mot natt långt in i cellerna.
Sen gick jag in. Fikade orimliga mängder skorpor med marmelad. Älskade, härliga lantliv.
Renovering av övervåning
Jamen dåå kör vi. Ett mastodont-inlägg från vårt mastodont-projekt. Vi började med övervåningen i februari/mars 2020 och har idogt jobbat på sedan dess. Jädrar vad tid och energi det tar. Framgång och bakslag. Jag är numera mest på nedervåningen och bakar bebis, lagar mat, städar och hänger med Loppan. Det är nödvändigt att dela upp oss så just nu. Men harremin vad vi alla längtar efter lite mer balans i familjelivet, haha! Fredrik däremot, han jobbar så tålmodigt där uppe. Nu tar vi ett djupdyk ner i renoveringen så ska ni få höra allt.
Vi tar avstamp där vi hördes sist angående renoveringen. Kan det ha varit februari/mars? Fredrik gnodde taket klart. Det spacklades, slipades och målades vitt. Sedan åkte han och Loppan iväg till ett snickeri några mil bort (Lundqvists snickeri i Röjnoret) och köpte lister till hela övervåningen. Golvlister, taklister och foder. Likadana profiler som på nedervåningen.
En dekorlist och skurklossarna har vi fått beställa från ett snickeri utanför Piteå istället (Listspecialisten). Han kvistlackade, grundande och målade två toppvarv. Sedan kommer vi dutta spikskallarna med färg när de väl sitter på plats.
Det röjdes undan det värsta och ungefär här började vi känna att vi gjort allt grovjobb klart och att det bara var ytskikten kvar. Little did we know … Här planerades för fullt för Loppans rum, fullt med vinklar och vrår vi velat ta tillvara på. Den där vattenfördelaren ska byggas in i ett skåp som får hyllor ovanför. Muren skulle kläs igen. Vi pustade och tog sats..
Det kom upp OSB, gips och spackel. Inga konstigheter. Samtidigt fick min pappa i uppgift att tillverka hörnklossar efter våra önskemål. Vi fick tre förslag och Fredrik föll för denna, så den fick det bli! Vi la in en beställning hos pensionärspappan till samtliga rum på övervåningen.
Så kom golvsliparhelgen. Peppade upp till tänderna. Fredrik började i rummet med absolut fräschast golv för att bekanta sig med maskinen. Och det hände: i princip ingenting. 20 timmar gnodde han på under helgen.
Resultatet blev superfint. Men vi började känna att: ÄR det rimlig tid att lägga på ett litet rum utan vinklar och vrår? Då var inte ens kantslipen inkluderad i de 20 timmarna. Lite purken åkte jag tillbaka till stället vi hyrt maskinen från och fick svaret: Vi har fått hyra fel maskin. Maskinen är för parkettgolv och inte gamla plankgolv med ojämnheter. Vi suckade ganska stort, men fick så god hjälp av gulliga Johanna som bokade upp oss på rejälare grejer till påskhelgen.
Så gnoddes det hela, hela påskhelgen med. Jag hade längtat så efter familjetid men fick snällt lämna Fredrik med stora slipen medan jag och Loppan försökte roa oss utanför husets väggar (maskinen lät EN DEL om man så säger). Både mor- och farföräldrar ställde upp på barnvaktning så Loppan skulle slippa värsta oljudet.
Maskinen gick sönder, kantslipen startade inte alls och vi kände oss så LESS. Och uppgivna. Men återigen fick vi fin hjälp av gulliga Johanna som bokade upp oss på en tredje helg då vi fick låna utrustningen gratis. Tredje helgen var vi alla tre som potatismos.
Men OJ så fint det blev. Så magiskt. Vi blev så nöjda. Furu och gran blandat, golv från 3 olika rum på nedervåningen. Svårt att ta in vilken resa detta golv gjort. Tror vi plockade upp det från stället det låg på vintern 16/17. Hujedamig.
Så blev det dags för mamma och pappas gamla tapetbord att göra sitt jobb och den gravida, flåsande, trötta mamman att göra sitt. Första vådan är alltid magisk att se på plats, visst?
Vi valde en otroligt fin, grön tapet från Boråstapeter (Hazel). Det gick riktigt bra, jobbade flitigt efter “lite i taget” och blev klar på några timmars jobb utspritt över några dagar.
Det blev sådan härlig känsla i rummet. Jag drömmer om trärena dörrar, ett stort linneskåp för sängkläder, handdukar och i taket ska en renoverad lampa från ladugården få hänga.
Tapeten är som en skog, grönfärgen gör en lugn. Och i ena rummet spacklades de allra sista spacklet innan det var dags för tapeter, även här.
I Los rum med vinklar och vrår blev det en gul tapet, också från Boråstapeter (Hip rose). Så otroligt kär i denna färg.
Någonstans mitt i rummet kom elektrikern och satte uttag och kopplade ihop allting. Overkligt efter alla dessa år med skarvsladdar och bök. Så vackra uttag från Schneider electric (Renova). Tillslut blev jag less på “lite i taget” och toktapetserade halva natten för att bli klar. Började känns stress över att kroppen kanske skulle säga ifrån. Så nöjd över den insatsen för nu blev det dags för mig att backa från renoveringen och fokusera på Lo och mig själv. Pust, så skönt.
Vi har också valt ut dörrar på övervåningen. Vi har sparat allt från huset som inte gått sönder (lister/foder och paneler var bara helt omöjligt att få loss hela). Så dörrarna har legat till sig ett bra tag. Vi valde ut tre stycken och skjutsade dem till min pappa som gnott på och gjort dem trärena. Så snällt! I hallen kom det upp spottar och vi fick tänka om angående trapphuset. Här skulle pärlsponten från hallen nere fortsätta upp, men det blev ju så fint med timret och lamporna. Så vi låter det vara så, satsar istället på att måla trappen (den skulle gjorts trären). Tror det blir himla bra.
På den här väggen i vardagsrummet ska TV:n hänga. Här har vi sedan vi köpte gården tänkt göra en kalkvägg. Här hade vi några turer fram och tillbaka om vi skulle välja kalkfärgen från Jotun eller Kalklitir, valet föll på det senare alternativet och vi blev så nöjda. Här är en tjuvtitt på processen; kvist/spärrgrund, första varvet innan det torkat och första varvet tolkat. Sedan har vi fått ditt ett varv till, åhå så fint det är! Kalkväggen kändes så självklar efter alla års drömmande om den.
Glada i hågen städade vi i massor (okejdå, min tid på övervåningen är inte riktigt över ännu..) och Fredrik satte igång med den matta hårdvaxoljan. Men hör nu: vi blev inte nöjda. Vi lät det sjunka in lite men näää, det kändes inte bra. Golvet var gult, kvistarna skrek (se skillnaden mellan det obehandlade golvet i hallen där dammsugaren ligger mot för golvet i Los rum) och golvet var knottrigt. Vi försökte febrilt få tag i någon återförsäljare som kunde ge oss goda tips men fick svaret från Osmo (tillverkaren av hårdvaxoljan) att man måste behandla golvet inom tre dagar (!!) efter att det är slipat, annars finns det inga garantier på att det blir bra. Vi tyckte det lät som vansinne, hittade ingen information om det alls någonstans. Så tillslut ringde vi färgbutiken vi köpt all färg hos under de senaste fem-sex åren som sista hopp. Jodå, vi kunde lägga ett varv vit dekorvax på ovansidan (inte optimalt men ska funka). Sedan vitvaxa golven innan hårdvaxoljan åkte på. Så mitt under Kristi himmelfärdshelgen drog Fredrik igång med det projektet.
Och fasen så bra det blev. Vi blev så nöjda. Precis som vi ville ha det. Lent, vackert, matt. Loppan älskade. Vi med. Äntligen var vi något på spåren.
Men när Fredrik satte igång i vardagsrummet så kände vi båda: gulp! Vad vitt det är! Vi tyckte vi skulle behålla isen i magen och invänta torktiden. Nervöst tickade timmarna på.
Men det blev ännu en golv-flopp. Denna dekorvax (Snö) var så mycket mer täckande än den i Los rum (Vit) och på några ställen blev det skarpa kanter på vaxet. Här slutade jag hoppas att vi någonsin skulle bli klara, haha! Men Fredrik kämpar på. Han åkte och bytte all vax (från Snö till Vit) och satte igång med att slipa bort allt vax med en lite handslip. Haha ja jag hör hur det låter, över 40 kvadrat, på knä, med en liten futtig handslip. Men nu är vi något på spåret i alla fall.
Vi har också börjat tänka inredning. Det kommer bli rätt tomt i alla rum när vi får hundra kvadrat till att husera på. Men just nu är vi rätt trångbodda. Vår soffa är uppstaplad i sovrummet. Transportskadad så vi väntar på en ny del. Så länge fungerar den som… Mörkläggningsgardin eller något i den stilen. Ska vi prata om skåpet också? Det såg jag förra helgen i grannbyns facebookgrupp, “Bortskänkes”. Jag trillade av stolen lite över hur fint det var. Svingtungt och supermaffigt. Jag tror inte vi får det till övervåningen alls, det är så otroligt tungt. Annars ska det få stå i lekrummet, vi får se.
Och här då?! Pappa-tillverkade hörnklossarna och lister på det. Så fint att jag vill gråta en skvätt. Så så så nöjd med hur det ser ut. Helheten är fantastisk.
I vardagsrummet sitter också hörnkrossar och de längsta listerna. Idag fortsätter listsättningen.
Jag kan summera de senaste tre månaderna som: slitiga. Men helt klart värt det. Lo och jag längtar efter Fredrik. Han längtar efter oss. Jag ligger efter på precis alla plan i övrigt men det gör ingenting. Fokuset ligger där uppe nu, i några veckor till.
Samtidigt som jag avslutar inlägget så går slipen igång där uppe igen. Sista golvplankorna ska slipas en andra gång. Så otroligt sugen på att bli klar för nu.
Bland målarfärg och lokala snickerier
Vi tar en titt på övervåningen. Ser ni, solen som strilar in trots att klockan är efter jobbet? Så vansinnigt härligt. Idag tänkte jag berätta lite mer om hur vi ligger till där uppe.
Fredrik är idog och ivrig nu. Han har spacklat och slipat hela taket i vardagsrummet som vi ju bestämde oss för att gipsa. I de andra rummen har vi pärlspont men här ville vi ha ett så neutralt och “intentsägande” tak som möjligt; för att låta timret, kalkfärgen och fönstret tala. Jag var inte helt såld på idén men vi kompromissar och bestämmer tillsammans. Nu är jag däremot såld. Så bra det blir. Han har dessutom hunnit måla det två varv. Tyvärr kom en köldknäpp och en av skarvarna sprack, så där har det fått kompeletteringsspacklas (vilket syns på bilden). Men, imorgon så slipas det spacklet och sista varvet färg kommer upp. Då tror jag minsann vi börjar ha dragit vår sista spackelrand och slipat för allra sista gången. Lite småjusteringar behövs säkert, men i överlag tror jag att vi närmar oss det där berömda slutet.
Nästa steg är stora byggstädningen. Sedan sätta igång med …
… listerna! Närmen förstår ni? Lister är väl ändå så att man kan se ljuset i tunneln ändå? Fredrik har ledigvecka i veckan och spenderade tisdagen med att åka till ett lokalt snickeri för att köpa lister som ser ut nästan på pricken som våra originallister. Jag har sett på instagram att det görs lite narr av det där fenomenet “vi köper nyproducerat i gammal stil från lokat snickeri”, men jag kan ärligt talat inte nog stryka under på hur fint det är att handla lokalt. Vi spenderade nog en halv dag på snickeriet (som jag fått tips om via Instagram, faktiskt!) för att få hjälp att hitta de rätta profilerna utifrån våra originallister år 2019. För även om originalen olyckligtvis var i för dåligt skick för att lyckas både plocka ner och sätta upp igen så var de så otroligt vackra, så profilerna vill vi anamma. Aldrig får vi så bra och engagerad service som när vi handlar lokalt.
Vi kör på nästan samma lika som på nedervåningen. Dörrfodren blir lite bredare för att liva lite bättre med våra skurklossar. Tror det blir vansinnigt fint.
Bara tanken på att listerna faktiskt ligger där uppe i blivande sovrummet gör mig så glad. De ska schellackas, grundmålas, slipas, kanske spacklas en sväng och toppmålas två varv. Men sen så. Snart är vi där.
Renovering 2021
Idag tänkte jag bjuda med er på planerna för renoveringen av huset i år! Jag tycker ju mer tiden går desto svårare blir det att planera för renoveringen. Kanske att jag ju längre renoveringen gått insett att det blir lite roligare om man inte planerar så mycket? Om livet får styra, då behöver man inte vrida blåknut på sig själv när planerna går i stöpet. Men i alla fall, om vi får önska och hoppas, så vill vi hinna med detta under året:
Drömmens övervåning
- Spackla & slipa klart alla gipsväggar och gipstaket – Sånt himla tråkjobb, jag började i julas och Fredrik håller idogt på med taket i tvrummet.
- Måla tak – I vardagsrummet blir det alltså ett vitt gipstak (med så småningom kanske lite balkar och härligheter också, vi känner in rummet)
- Foder, golvlister, fönsterbänkslister, sanningar hörnklossar – alltsammans ska köpas hem, kapas till, kvistlackas, grundmålas, spacklas och tillslut målas två gånger till.
- Renovera ett gäng innerdörrar – Tre stycken behöver vi till rummen uppe. Jag har en ambition om att använda de gamla dörrarna men vi får se i vilket skick de ä – vi gör ett försök!
- Slipa golven – alla vackra plankgolv ska få sig en omgång med slipmaskin. Jag vet att många av er tänker “Neeej! Förbjudet! Såpskura bara så löser det sig”. Men här snackar vi orangea golv, grönlackade golv och så ojämna golv att det skiljer 1 cm mellan vissa plankor. Så vi slipar gladeligen. Förhoppningsvis kan vi leja in hjälp i “värsta”/svåraste rummet
- Måla trappen upp!
- Tapetsera. Åh, vilken milstolpe, vi tänkte göra det på julledigheten men insåg att det faktist är bäst att vi tyglar oss tills det dammat klart där uppe. Los rum och hallen ska tapetseras, sedan ska vardagsrummets ena vägg få sig en omgång kalkfärg.
- Laga & lappa en vacker timmervägg, Fredrik får fixa fina ilägg för att dölja ett hål.
- Sätta lister och foder
- Ringa rörmokare och elektriker
- Flytta in!
Drömmens nedervåning
- Fixa de där listerna som inte blivit fixade, är 3 småstumpar i kontoret som inte är fastspikade ännu
- Köpa plåtar att ha framför våra tre vackra eldstäder.
- Ta bort OSB-dörren och ordna fint kring uppgången till övervåningen
- Måla dörren en omgång – den har torkat något och behöver en dutt grönfärg
- Ordna lekrum! Vårt sovrum flyttas upp och där vi har nuvarande sovrummet ska Lo få ha prick alla leksaker om hon så vill. Gunghästen, lektältet och har vi tur kan vi förvara en del av leksakerna i någon vacker byrå från ladugårdsvindan
- Dutta lite färg – några spikhål, några kvistar som elakt tittar fram och en salning vid en dörr behöver lite färg
- Foga runt kaklet i köket, eller sillikona kanske man säger? En sträng av grå massa ska i alla fall komma på plats under 2021!
Drömmens utsida
- En bro till farstun, eller trappa kanske man säger mer söderut.
- Skorstenen, kanske lejer vi bort murningen av skorstenen, eller så gör vi det själva. Vi klurar på utseende och längtar till sprakande vedspis i köket så länge.
Utöver dessa rena renoverings- och byggprojekt så tänker jag mig att vi ska hinna med otroligt mycket familjetid. Djurgos, uteluncher med vänner och familj. Listan känns inte övermäktig ifall vi får pausa ibland och fylla på depåerna av allt vi mår gott av. Jag hoppas att jag i slutet på året kan säga att vi är – mer eller mindre – klara och bara få njuta av vårt fina, hemtrevliga och egengjorda hem.
Lenhovda radiatorer & plankgolv
Renoveringen, ja! Där händer det grejer nu! Till skillnad från nedervåningen då vi båda (och våra föräldrar) jobbade på ihärdigt med det ena och det andra så gör Fredrik övervåningen själv. Det tar tid, men det är också väldigt härligt att kunna styra passen efter livet. Nu under semestern ska vi frigöra så många renoveringstimmar det bara går, men också vara lediga och tillsammans så mycket det bara går. Vi tar en titt på läget, va!
Rörmokaren hann hit en sväng innan han gick på semester och kopplade lite rör. I vardagsrummet ska vi ha tre synliga timmerväggar, så radiatorerna sitter direkt på timret. De rejäla, långa radiatorerna kommer att hamna under panoramafönstret. Vi tänker oss att vi ska försöka möblera så det blir lite luft mellan soffans rygg och väggen, så radiatorerna får synas och visas upp. Jag tycker de är urtjusiga.
Vi har köpt radiatorerna från Lenhovda. De var de enda jag kunde tänka mig. Med inspiration från (eller rakt av kopierat från kanske man säger?) caféet här i byn. Här kommer det tjusiga slottsvred så småningom också. Ute i hallen ska vi ha tapeter, så där sitter osb- och gipsskivor redan på plats.
… och i vårt blivande sovrum ligger numera plankgolven i original. Säga vad man vill om vårt ekgolv på nedervåningen (det är också så fint!!), men ingenting går upp mot de här planken. Eller jo förresten, det skulle vara plankgolvet vi ska ha i vardagsrummet då. Men de får ni se en annan dag! Så overkligt, att det inte är klokt!
