Skyltsöndag i Skråmträsk
Sist vi hördes var det sommar och sol. Efter en höst fylld av liv dammar jag av bloggen skänker er en hälsning från idag:
Det är söndag och morgonens blå timme. Loppan har klätt ut sig till “kronhjort” och krupit upp i kökssoffan för att lösa barnknåpet i tidningen Land. Det är första advent men vi har inte nog många stearinljus hemma till vår adventsljusstake så vi tänder tre ljus i mässingljusstakarna istället. Loppan är helt insnöad på roliga/märkliga djur just nu – hon pratar om tapirer, bältdjur och manvargar. Och meteoriter. Så häftigt att få lyssna på vad som försiggår i en fyraårings tankar.
En halv dag hinner passera innan det äntligen är dags för en av årets mysigast dagar – Skråmträsks egna skyltsöndag. Jag gjorde ett genidrag och packade med bobben i bagageluckan så att barnen kunde åka mellan alla små event.
Jag och två mammor till har spenderat en snutt av förmiddagen med att anordna en tomtestig. Det är tredje året i rad vi trampar och skottar oss en bit ner i skogen bakom lanthandeln, strösslar ut pynt, marschaller och vedkorgar. Med förhoppningen om att byns barn ska uppskatta hela alltet. Men i år hade vi fått hjälp av någon snäll skoterförare, tack och lov, för i år har vi hutlöst mycket snö!
Längst stigen kan tomtefars gröttallrik ses.
Spänningen är olidlig när tomtens kläder hänger på tork på en tvättlina. Är han naken ute i skogen, månne?
Längst ner på stigen, intill de enorma granarna, sitter en varelse på knä och blåser på sin eld. Inte naken, tack och lov!
Så otroligt spännande att äntligen få träffa tomten! “Jag önskar en racerbil-monstertruck!” skriker lillebror, Loppan tar sats och samlar mod “…och jag önskar dinosaurier”.
En otrolig insats av tomten – julmagin är total!
I ett av hörnen står farfar med två av sina tackor. Det klappas och matas.
Mina svärföräldrar har öppnat gårdsbutik – kika in på deras Facebooksida för mer information. De har det så fint, alla fåren! Lösdrift, härodlat foder och mycket kärlek.
Påfyllning av karamellen från tomten. Vi besökte lilla loppisen där alla pengar som kommer in oavkortat går till ett kvinnosjukhus i Afrika. Jag plockar alltid på mig en famn med saker – det går ju till en så god sak – och Inger som driver loppisen är så rar.
Det skymmer raskt, vi går tillbaka mot affären. Med oss har vi kusinen Signe, mormor och morfar.
På grund av all snö vi fått i veckan flyttades dansen runt granen från sedvanliga stället till en yta intill tomtestigen och fåren – jag blir så glad av alla barn!
Svante tog mormor under armen och dansade.
Överallt är vänner, bekanta, nära och kära att prata en stund med. Allas vår favorit Alma var på plats till barnens stora förtjusning.
Det slår mig alltid under en sån här dag hur fantastisk denna bygd är. Alla eldsjälar som ställer upp och skapar en levande landsbygd. Min svägerska har bara i helgen anordnat en julbytardag på gympan för att folk ska kunna fynda klappar secondhand. Hon har hjälpt till med tomtestigen. Och dessutom grillat hamburgare åt idrottsföreningen nästan hela skyltsöndagen. Ett sådant driv och engagemang.
När vi dansat och minglat så tog vi den korta promenaden förbi julgranen i T-korsningen…
… För att tillslut landa mjukt i byns café. Skråmträsk Kvarn.
Barnen sörplade äppelmust från grannbyn Klutmark. Jag sörplade kaffe och trivdes.
Vi åt saffransbullar och apelsinchokladbollar. Vinkade av mormor och morfar och välkomnande den där supersvägerskan med två kusiner för att riktigt kräma ut det sista ur skyltsöndagen. Sedan skyndade vi oss förbi lanthandeln och köpte med oss en julskinka under armen och på sista promenaden till bilen såg jag vår granne, Pelles trä-alster och köpte med en knopplist under andra armen.
Så fylld av gemenskap, julkänsla och värme efter tre timmar ute på byn. Vad jag köpte med mig hem? Ptjaa, låt oss kika på det snart tycker jag!
Du kanske också gillar
En midsommar att minnas
Beskära äppelträd!
Reklam för Granngården!
Åh ljuva skördetider. Juli, augusti och septemner – JAS-månaderna är ju fantastiska på så många sätt och vis, det går att skörda, samla, safta och sylta i all oändlighet. I år är första året vi har fått våra egna äpplen från äppelträden vi satte 2019. Ska jag vara helt ärlig så har jag inte brytt mig så särskilt mycket om våra äppelträd förrän i år när jag läste på hos Granngården hur man faktiskt ska ta hand om sina träd varje år – inte minst gällande beskärning (LÄNK TILL GUIDE HÄR)
Jag hade faktiskt ingen aning om att man ska beskära träden varje år, från och med första året och alla år därefter. Nu är våra träd fortfarande relativt små så det går bra att nå överallt med en sekatör. Jag har haft min i åratal men den kommer ursprungligen från Granngården (LÄNK TILL SEKATÖR).
Har man större träd kan man använda sig av en grensax. Jag införskaffade en för att slippa dra fram röjsågen eller trimmern varje gång hagarna behöver rensas från sly. “Som att skära i smör” ropade Fredrik entusiatiskt när han provade den (LÄNK TILL GRENSAX).
Hade strålande hjälp av vår lilla Loppa som samlade ihop grenarna medan jag klippte på i en rasande fart.
Fapri, vår tjugoåttaåring tackar för den extra tuggtiden och de mumsiga bladen. Sly är perfekt sysselsättning för hästar!
Sekatörer, grensaxlar och grensågar – det och allt annat du behöver till din trädgård finns hos Granngården (LÄNK TILL GRANNGÅRDEN)
Svantes tvåårskalas!
Det har hunnit bli femte augusti, dagarna går ihop och semesterlunket är totalt. Så härligt! Såklart fylls våra dagar med syskon som tjivas, rastlöshet, trötthet och annat som hör livet till, ni vet? Men mest njuter jag av tiden vi får tillsammans. Idag tar vi en titt på Svantes tvåårskalas med våra familjer. Loppan fyller ju år precis samtidigt som som lika gamla kusin så de firar vi tillsammans med Fredriks familj och sedan firar vi enbart Loppan med min familj. Men Svantes födelsedag mitt i sommaren är ju en ypperlig chans att samla båda våra familjer! Älskar det!
Den lilla tvååringen fyllde ju år 7 juli och ett litet firande hann vi ju med tillsammans med min äldsta syster därefter. Men storkalaset stökade vi till sex dagar senare.
Svante välkomnade alla gäster med en bulle i ena näven och vattenmelon i andra. Så glad över att samla kusiner både från min och Fredriks sida. Han ångade runt och spexade såsom bara Svante gör.
Jag hade gjort iordning ett ordentligt fikabord med allt som är gott. Snittar med lax, avokado och philadelfiaost, fruktfat, glutenfri falsk toscakaka, småkakor, jordgubbstårta och kanske den mest uppskattade kalaskomponenten: popcorn!
Det fikades och sörplades runt långbordet Fredrik gjort iordning i trädgården. Tänk att dessa tre är kusiner är födda samma år (Lo och Signe är det bara tre dagar mellan!).
När jag låg på förlossningen den 7 juli 2021 och allt kändes tufft så tänkte jag på jordgubbstårta.
Sommaren 2021 bjöd på värmebölja och jag hade gått tre dagar över tiden. Jag låg mest och frustade i någon inlandssjö under dagarna. Men just den tredje dagen så fick Loppan hög feber – på natten började hon att krampa i hemska feberkramper. Vi ringde förtvivlat till 1177 som bad oss avvakta så länge hon inte tuppade av. Efter fler krampanfall så slängde vi oss iväg i bilen till akuten och där blev hon inlagd. Eftersom att vi var mitt i pandemin så fick jag genomledsen åka hem till backen. Vi gjorde en plan med söta sjukhuspersonalen att OM förlossningen sätter igång så får farmor rycka in bakvägen i infektionsrummet och vi får rycka Fredrik därifrån. Men min kropp den stängde av där och då, jag var så orolig för Loppan att alla små symptom jag tidigare känt som kanske antydde på att förlossningen snart skulle starta, försvann. Så elva dagar över tiden befann vi oss återigen på lasarettet, men denna gång för att bli igångsatta.
Dagen gick ju fint, men mot slutet så blev det kämpigt. När lillebrorsan skulle ut så stannade kroppen av och hans navelsträng blev klämd mellan mig och honom. Det blev ett för mig turbulent avslut när jag krystade ut honom utan att ha någon värk och han kom ut utan ett ljud med navelsträngen runt halsen. Iväg sprang Fredrik, bebisen och barnmorskan i väldig fart. Kvar var jag och tankarna. Så mörka tankar man kan tänka när man ligger där. Men tillslut så ordnade allt upp sig, Svante hamnade i min famn och tacksamheten över att allt gått bra blev större än allt. Så känner jag än idag, så skönt att allt gick bra. Men märkligt nog så tröstade tanken på jordgubbstårta mig, både att dagarna hann gå in i juli – så det riktigt hinner bli jordgubbssäsong här i norr. Och när allt gick bra – tänk att jag kommer att få baka jordgubbstårta och fira en födelsedag år efter år. Ryser av kärlek.
Tack tack tack för Svante. Vår älskade lilla kille med bus i blick som pratar och håller låda med stora bokstäver och gester. En goskille som älskar guldkant på livet, fart och fläkt. Så tacksam att det var Svante som kom den där julinatten.
Sedan blev det paketöppning! Fiskespö, bollar, bilgarage bland annat kul.
Det fikades, busades och lektes. De två yngsta kusinerna var på sitt soligaste humör. Svante var nöjdast av alla med sin kalasdag – som det ska vara!
Julidagarna och fågelholken
Hej på er. Det har hunnit bli sen kväll igen och snart är det midnatt. Jag sitter i soffan och hör hur det skrålar ur högtalarna på countryfestivalen som går av stapeln i byn i helgen. Vi ska dit imorgon, men ikväll har jag bara tassat mellan djuren, ätit choklad och sett film. Jag är väldigt introvert och för att ladda för en social festivalkväll så behöver jag djur, natur och eftertänksamhet. Länge trodde jag att jag var jättekonstig som behövde ladda inför och efter sociala sammanhang men nu har jag förstått att jag inte är ensam. Lite märkligt är det för jag älskar verkligen att träffa människor – prata, mötas och umgås. Men efteråt är jag trött. Nu när jag är vuxen har jag lärt mig balansera, men oj vad lång väg det varit hit! Nog pratat om mina introverta drag, här kommer senaste dagarna i ett pärlband:
I måndags dukade vi upp för ett minikalas! Min syster och systerdotter skulle iväg på semester när storkalaset skulle gå av stapeln, så vi ordnade ett eget litet kalas.
Vi fick väcka upp Sveriges tröttaste tvååring och sätta direkt vid fikabordet.
Det blev fika och bus! Alla småkusinernas idol är storkusinen Aisha.
Av en händelse så råkade också mormor och morfar passera gården så vi bjöd in allihopa. Till Knuts stora lycka!
Svante trodde inte att han skulle få några paket – så nöjdheten visste ingen hejd. Ett alldeles eget spel! Och en ärvd jättestor björn som skrämdes, “Björnen ha svarta ögon” sa han misstänksamt dagen efter.
Varma sommardagar med badstrand, fika, sol och semester. Badkläder och sängkläder på tork i solen. En förrymd tvååring, allt är i sin ordning.
En ljummen måndagskväll med Bellinis och chips i solnedgången.
På tisdagen var det äntligen dags för årets första besök på caféet i byn. Skråmträsk Kvarn. Som alltid goda bullar och gott kaffe!
Barnen åt glass med smak av kladdkaka och höjdpunkten var såklart att åka hiss!
Loppan hade feeling och dansade. Sötaste lilla fyraåringen jag vet.
… och en tisdagskväll med gårdsarbete. “Snedtaket” som vi kallar det ska tömmas, bli lite stabilare, få nytt golv och inredas. Här ska bli vårt sommarförråd för utemöbler, gräsklippare, röjsåg, trimmer och allt sådant. Häpp!
Onsdagen skulle bli en lång dag. En lång arbetsdag. Jag började med att stöka bort i köket för att kunna stöka fram därefter.
Men först djurstök. Som varje morgon. Släppa ut hönsen, fylla på de vattenbaljor som behöver fyllas på. Hö till Fapri, småkillarna på betet. Älskar.
Sen bakades kaka och sattes en deg. Hade strålande hjälp av provsmakare och bråkmakare. Efter lunch åkte de till farmor och farfar för lite sommarlov så vår arbetsdag kunde börja på riktigt.
Först stök i varje hörn, sedan var det bara städat kök och en drös med bullar kvar.
Jag bakade första bulldegen i min nya matberedare, eller köksassistent eller vad det nu kallas. Det blev en Ankarsrum tillslut, som jag trånat!
Bullarna sedan? De godaste jag gjort hittills!
Jag målade klart stallfönstren som jag “kämpat” på med under några dagar. Kämpigt är det inte med podd och solsken i blick. Mest njutbart!
Målade upp färgprov till trappen. Blev ingen av dessa!
När jag ändå höll på så grundade jag tvättställningen jag fick av Fredrik ifjol på morsdag. Tänkte göra dem gröna men nu har jag ångrat mig – vita ska de få vara!
Vi raggarduschade, svirade om och besökte asfalten i Burträsk. Storhandling inför Svantes kalas.
Picknicksmiddag i mina hemtrakter. Burträsk är så fint nu med lite distans till det. Älskar denna vy vid kyrkan och badstranden.
Vi åt pizza och kebab från Grillen. Låg på rygg och kisade uppåt. Ooohade och Åååahde.
Det var kallt i vattnet i Burträsk så vi åkte förbi badstranden i Skråmträsk istället. Varmt och ljuvligt. Vi simmade ut till flotten, det har jag inte gjort på flera år, mest badar man ju i strandkanten med småttingarna nu för tiden.
Avslutade allt med häst. Mocka hage, klia under haka och promenera. Älskar, älskar, älskar att ha hästar hemma igen!
Tränar lite intensivare med Buse nu, han växer så fort! Promenera och känna sig trygg, det jobbar vi med.
Vi kalasade för Svante med båda våra familjer. Så underbart. Förevigade familjen därefter. Sötpluttarna växer som ogräs nu!
Svante fick en verktygslåda som Loppan ville inviga direkt genom att bygga en fågelholk.
Letade åt lite gammalt virke och gammal spik. Tjoho så det gick!
Arbetsmyran våran spikade och spikade.
Idag lämnade vi kalasgäster hos arbetsherrarna som rivit en lada åt oss (den ska återbruka i en filminspelning!). Åkte en sväng till stan och ikväll har jag och barnen varit ensamma hemma. Vill aldrig att denna sommar ska ta slut.
När klockan redan var över läggdags smet vi ut med penslar och målade fågelholken faluröd. Smårringarna tjöt av lycka – både över busigheten att stanna uppe länge och att få göra något så fint som en fågelholk. Jag smäller av så mysigt!
Projektstarten, ponnyn och nattsuddande
Hej på er, det närmar sig midnatt och jag förmår mig inte att lägga mig i tid. Den här tiden på året behöver jag inte många timmars sömn. Det känns som att energin aldrig tar slut och projektlistan med vad vi tänkt hinna med blir längre för var dag. Så det högg jag tag i igår!
Jag kånkade ut ett av tre nya fönster som min pappa snickrat åt oss. De ska få sitta i stallet så småningom. Men först ska de målas. Listerna fick sig också en dutt färg. Så var projektlistan för min del påbörjad också!
Runt om på gården spatserade Tuppis med sina fem damer.
När fönstren fått färg och lunchen var avklarad så la sig Svante och Fredrik för att sova lunchluren. Visserligen sover vi ofta få timmar om natten, men den där lunchvilan med en susande tvååring vill vi nypa åt oss då och då faktiskt. Just denna dag föreslog jag att Fredrik skulle norpa åt sig några extra minutrar så kunde jag och Loppan ta en sväng med Fapri.
Vi tog in henne från hennes hage. Hon bor ju i en egen hage (för att småkillarna är hingstar och Fapri är ett sto) och idag provade vi att sätta henne i lösdriften där vi ändå förvarar vagnen. Så smidigt ju! Loppan hämtade sina borstar och borstade noggrant lilla fundamens mage.
Ett par kilometer längst vår lilla byväg, sedan svängde vi ner på ängarna och Gamla Västra-vägen som den heter. Full galopp över ängarna. Loppan tjuter av lycka och Fapri frustar och flåsar. Hon har otrolig ork och framåtbjudning för sina 28 år!
När vi kom hem fick Fapri en dusch och utan att jag tänkte mig för skulle jag slänga till slangen som låg framför framhovarna på henne, hon blev rädd och kastade sig bakåt och kom loss från den provisoriska uppbindningsplatsen jag ordnat åt henne. Fapri är sällan dramatisk så det var bara att gå och hämta henne förstås. Men så onödigt av mig ändå. Det fick bli tröstätning av gräs med ponnypappan och Loppan.
Sen duschade jag, svirade om till klänning och läppstift. Blev upphämtad med stil av min vän och kollega Astrid. Sedan rullade vi till stan och hämtade upp Nathalie i baksätet, hennes grannar skrattade gott när vi fick springa igång bilen med långklänning och högklackat. Sedan rullade vi ut till vår kvartetts sista medlem Andreas. Vi åt och drack och fnissade långt in på småtimmarna. Är så glad att jag har kollegor så fina att jag vill spendera även semestern med dem.
Hemma 02:11 och allt är så vackert att jag knappt tror att det är på riktigt. Nattade hästarna i långklänningen och njöt av sommaren.
Veckans sista dag var varm, så varm! Vi traskade iväg på släktträff och avrundade alltihop med kvällsfika och bad tillsammans med kusinerna. Så fint för våra småttingar att få ha det såhär. Tillsammans, bekymmersfria <3
Du kanske också gillar
Hönsguiden – Att skaffa & äga höns
Tunnor & tuggtider
Skapandet av odlingsbäddar
- Gårdsprojekt, Kalas & födelsedag, Livet utanför backen, Utflykter, Vår lilla Svante, Visit Skellefteå
Svante 2 år!
Nej men vet ni vad, igår, 7 juli fyllde vår minsta lilla älskling två år. Två år sedan den där kvällen när han kom till oss med buller och bång, jag blev igångsatt elva dagar över tiden och ut kom han utan ett ljud. Aldrig har någonting skrämt livet ur mig som det. En hemsk förlossning, som ledde till en fantastisk liten grabb som varit så självklar i vår familj. Och igår var det hans alldeles egna dag!
Det togs i från tårna när ljuset skulle blåsas ut!
Men luften åkte upp i luggen tror jag – så vansinnigt gulligt! Hjälp fick han av storasyrran tillslut.
Efter frukosten kom paketet fram. Det skramlade och hade sig men Svante var ändå övertygad om att det var “gosse-djuur” i paketet. Men ingen besvikelse kunde skönjas när han istället plockade fram hink, spade och en liten traktor. Loppan studsade runt på stället – så taggad att få visa överraskningen som pappa ordnat senaste kvällarna.
På med skaljackorna – regnet hängde i luften. Där, intill lilla odlingshörnan så kunde något nytt skönjas!
En sandlåda!
Det blev lek och stoj direkt! Fredrik har byggt sandlådan av limträ och roslagsmahogny, vår egna “lasyr” vi använder på allt och lite till. En del trätjära, en del kokt linolja och en del balsamterpentin. Så får man en jättefin, vattenavvisande yta på typ all sorts trä. Luktar gott också!
Vi piffade barnens hörna med ett hörn av hässjevirke och svartvinbärsbuskar som Fredrik fått i present av sina föräldrar. Så mysigt med en barnhörna, jag hoppas att de vill spendera massor med tid i sitt egna lilla hörn!
Efter lunchen duschade vi upp oss allihopa och åkte till stan. Vi behövde handla penslar, nässpray och hade en middagsbokning redo. Men vi passade på att åka in tidigare och besöka bibblan och Alfonsutställningen i kulturhuset. Utställningen finns i Södra foajén och är gratis för alla, den står kvar till den 20 augusti så passa på att göra ett besök!
Tillslut blev det tid för “resturragen” som Loppan säger och vi skålade på Pinchos innan vi åkte hem igen. Vilken födelsedag va! Kalaset tar vi en annan dag – men först – pärlband av hemmadagar och ta tag i gårdsprojekten!
Burträsk hembygdsområde
Barnen vaknar tidigt och väcker varandra. Strax efter fem spelas SVT play på tv:n. Solen skiner och det kryper inom mig. Jag stökar, städar och serverar för-frukost i bananform. Tiden går sakta när morgonen är tidig men tillslut har vi hunnit med morgongröten, tandborstning, påklädning och allt annat som hör en morgon till. Vi går ut, allihopa följs vi åt. Dagens åtagande är att bygga en större beteshage åt småkillarna, vår ogräsåker är gles och det finns inte allt för mycket mat. Vi sådde ju in den i höstas, men vintern gick hårt åt på åkern och den blev tjälbränna på stora delar och ogräset har istället frodats, puh. Har konsulterat min svärfar och vi tror ändå att vallen går att rädda något så när, så i början av veckan slog Fredrik av ogräset med slaghacken och nu hoppas vi på god återväxt av gräs. Men vi får se.
Hagen blev byggd och efter lunchstunden kröp jag ihop med Svante i gästrummet och sov. Förhoppningen att få bukt med bihålorna och öronen är stora – all vila och återhämtning välkomnas. Men sedan tyckte vi alla att det var dags för ledighetens första gemensamma äventyr, så vi packade in oss i bilen och rullade söderut.
… en kvart – tjugo minuter senare var vi framme vid min gamla hembygd – Burträsk. Vi hade siktet inställt på glass och det serveras på Burträsks hembygdsområde. Så fint ordnat i ett av de gamla husen!
En kula till oss var och glutenfri kaka till pappan i familjen. En kaffekopp vi passade mellan varandra. Sånt mys!
Jag känner inte sanslöst mycket smak på grund av bihåleproblemen – men popcorn och brynt smör var en kombination jag rekommenderar! Så gott!
Fredrik blev ombedd att hjälpa sommarjobbaren ner med flaggan och Svante tittade storögt på. Fräsigt värre med flaggstång!
Sen gick vi ner mot vattnet och över hängbron – så mycket barndomsminnen för mig!
Vi kom ut på Holmen. Omgivet av “havet” tyckte Lo. Burträsket trodde jag.
Visst är det märkligt att man kan avsky sin hembygd så – för att sedan återvända hem och se den med nya ögon och älska den sönder och samman?
“Jag är ledaren” skrek hon och domderade lek efter lek, “nu ska alla hålla i pinnar!!”, “kolla det där bananträdet”, älskar hennes kreativitet när hon bara kör och släpper loss.
Ledaren tog oss längst ut på Holmen där vi stannade en bra stund och kastade sten, samlade sten att ta med hem och stod och mammanjöt med näsan mot solen.
Är man trött får pappa bära, så det så!
Det lektes och kutades mellan träd. Kändes mest overkligt. Har så svårt att förstå ibland att jag är en mamma till dessa två? Som får åka iväg på äventyr och uppleva alltsammans genom deras ögon. Så stort. Så tacksam! Extra fint att ta dem till platser jag älskade att besöka som liten och har fina minnen till.
Sen kallade handlingen och sopsorteringen på oss. Ledaren tog oss tryggt tillbaka över hängbron.
Vi knatade genom hembygdsområdet tillbaka till bilen också – helt klart värt ett sommarbesök!
Du kanske också gillar
En midsommar att minnas
Sommarlovsbloggen
Hej på er! Det har hunnit bli den femte juli och det känns som att en hel sommar redan hunnit passera. Soliga dagar, ljumna kvällar, dopp i sjön och fräknar på näsan. Idag gick jag på semester. Jag hade en vision om att jobba några dagar längre och riktigt få till det där lugna lunket innan sommaren och liksom bara glida in i ledigheten, istället har det varit mycket på alla fronter och jag har stapplat mig i mål med bihåleinflammation, lock för örat, tinnitus och en allmänt trött känsla.
Men nu är vi här. Mitt i sommaren. Jag har två egna önskemål för sommaren: att sommarblogga och att sommarlovsspringa. Annars tänker jag att sommaren får komma som den är, vi har lämnat mycket utrymme för spontanitet och tid hemma. Jag hoppas nästan på en regnig vecka så att jag kan ta tag i trappen också. Ja ni hör ju, hjärnan är fortfarande i prestationsmode och jag tror att det kommer att behövas ett gäng dagar för att komma ner i varv och få bukt på hälsan lite.
Sist jag pratade ordentligt med er här inne var ju i mars (!) så här kommer våren och försommaren i ett enda svep:
Vi åkte till fjälls över påsken.
.. helt underbart i vanlig ordning. Loppan gjorde premiär i slalombacken och Svante var trött, så trött av fjälluften.
Hemma i vardagen igen. Fint så, älskar vardag!
Vi fick sju fina kycklingar!
Det blev vår. Vi övade på att cykla och varje kväll hämtades ägg.
I överlag mycket djurpyssel om kvällarna. Kycklingarna fick flytta ut i en stor, fin bur jag fått av en kollega och kycklingarna blev sedermera blev tagna av hermelinen. Hujedamig så hemskt när Loppan förstod att hennes små älsklingar inte fanns kvar. Har faktiskt gått i tankarna att ta en paus från hönsen, men tanken av att nacka våra fina, trevliga höns tar emot så mycket.
Barnen har fått en elbil för att kunna hjälpa till med gårdssysslor och ha något roligt att roa sig med när vi är ute och grejar mycket. Här körs vatten till hästarna!
.. och ser ni? Till kristi himmelfärdshelgen flyttade Fapri hem igen. Äntligen alla hästar hemma! Hela familjen glädjs åt hennes uppenbarelse!
Många, många små äventyr på och kring gården.
Korv och kasta sten i sjön. Det är livet i maj!
Alltid minst en hjälpreda som dräller runt och vill hjälpa till. Här utfodring av kaniner i kvällsljus!
Startskottet för hemmaprojekten går alltid av stapeln i samband med vårens ankomst. Detta tråkiga hörn behövde lite kärlek under våren!
I lösdriften tillverkades Fredriks första dörr! Hur fin?!
I övrigt har jag försökt hålla trädgård, odlingar och hemmafix till ett minimun mellan jobbresorna. Lite trist när det är några av sakerna jag älskar mest, men man måste prioritera och då fick barnen och hästarna komma först i år.
Nioende juni firade vi Fapris 28-årsdag!
Det blev tid för rabarber!
… och syrener. Älskade älskade juni ändå. Bara att försöka djupandas in allt det goda.
Småkillarna fick en minihage att börja smaka lite grönt ur. Han växer så det knakar den här lilla fina killen!
Fredrik fyllde 31 och vi firade med en tripp på tu man hand till Luleå. Så fint, så fint!
Sorg och ledsamheter. Två dödsfall som skurit mig i hjärtat. Fy vad livet är skört.
Glädje och tacksamhet. Att få fira ännu en midsommar med min familj!
Regnet öste ner efter minst en månads torka. Det var så välkommet att dansa små grodorna under strilande regnmoln.
Svante älskade vädret för dagen!
Så farmor fick rycka in och byta småttingkläder!
Aldrig har nog en midsommar känts så viktig förr. Bara vi får vara tillsammans, viktigast av allt!
.. och vilken midsommar vi fick! Först firande i Bonnstan och sedan hos Bertilssons i Åbyn. Helt i min smak med lekande barn, god mat och trevligt sällskap!
Det stängslades på ogräsåkern!
För att sedan välkomna småkillarna på bete!
Försöker att inte tänka allt för mycket på framtiden men det oroar mig lite att Buses ena kula inte trillat ner. Hur komplicerad kastrering kan det tänkas bli?
Loppan och jag har ordnat en liten odlingshörna! Hur sent som helst. Men det blev gjort, tillslut!
Ljuvliga kvällar med fika, sol och ingen av oss som vill gå in och göra kväll!
Svantes första fisk!
Och bus och lek. Sommar när det är som bäst!
En helt ljuvlig start på sommaren har det varit
Känner så mycket tacksamhet. Tack livet för allt detta.
Nu ska jag försöka sova med mina onda bihålor. Vi hörs snart igen – KRAM!
Lilla, lättskötta odlingshörnan
Reklam för Granngården
Den här våren tänkte jag att jag måste sänka ribban på något. Efter år av föräldraledigheter och pandemi och oceaner av hemmatid så var det dags för mig och Fredrik att arbeta heltid igen. Vardagspusslande om något. Småbarn och nytt för i år – hästarna! Så jag bestämde mig tidigt på året att odlingen skulle få stå tillbaka lite i år. Jag ville göra alltihopa litet, enkelt och lättskött.
Här har vi byggt oss ett litet hörn av hässjevirke, målat upp gamla pallkragar med slamfärg, återbrukat markduk, flis och fiberduk..
… och tagit oss in till stan och Granngården, där investerade vi i en timer (LÄNK TILL TIMERN) och en droppslang (LÄNK TILL DROPPSLANGEN) för att förenkla ännu lite till i år!
Timern sitter i kranen i stallet (den går på batteri), man ställer in starttid, antal minutrar vattningen ska gå och frekvens. Helt underbart att veta att det vattnas ute i landet tidigt om morgonen innan vi ens tagit oss utanför dörren. Minimalt med måsten, maximalt med njutning!
Droppslangen ringlade jag ut över plantorna alla pallkragar. Sedan “svettas” slangen ut vatten runt plantorna. Så smidigt!
Vi fick också tips från Granngårdens hemsida att ordna oss en bivattnare. Ett fat med vatten och stenar som fungerar som små öar för bin och humlor så att de inte drunknar när de försöker sig på att dricka. Så gulligt! (LÄNK TILL GUIDE OM BIOLOGISK MÅNGFALD)
Så härligt med ett litet och lättskött trädgårdshörn. Jag ser så fram emot skörden i höst!
Besök Granngårdens hemsida för allt du kan tänkas behöva för enkel och lättskött odling!
Fruktträd & biologisk mångfald i trädgården
Inlägget innehåller reklam för Granngården
En varm och härlig majdag, humlornas drottningar har börjat surra igen och då och då fladdrar en nässelfjäril förbi gården. Nu är precis rätt tid att gynna våra små pollinerare i trädgården! Vi börjar med att gräva ett hål, så stort som man bara orkar, gärna en meter i diameter.
Alltid med minst en medhjälpare hack i häl! Tidigare på dagen hade vi varit i stan och plockat på oss ett fint körsbärsträd (LÄNK TILL KÖRSBÄRSTRÄDET HÄR).
Loppan skötte vattningen galant. “Maskarna behöver en dusch”, gastade hon över gården! (LÄNK TILL MUNSTYCKE)
Så, varför är biologisk mångfald så viktigt och vad för våra pollinerare för att öka och bevara det? Pollinerarna har en viktig roll i att öka och bevara biologisk mångfald då de ökar förutsättningarna för god pollinering och förökning hos växter, och ett artrikt växtsamhälle skapar förutsättningar för att pollinatörsfaunan bibehålls. Det betyder att bin, humlor och fjärilar spelar en stor roll i många växters reproduktion och det är bland annat pollinerande insekter som gör att vi får stora och fina grödor att skörda! (LÄS MER OM BIOLOGISK MÅNGFALD)
Förutom att fruktträd gillas av våra humlor, bin och fjärilar så blir det ju otroligt fint i trädgården, visst? (LÄNK TILL ALLA FRUKTTRÄD)
Åh så fint det blev nere vid jordkällaren, redan dagen efter såg jag första lilla humlan på en av körsbärsblommorna – lyckan är gjord!
