Allmänt
Odla tillsammans på Backen del 4 & 5
Hej på er allihopa,
Jag känner mig så glad och peppad idag, Loppan och jag har varit ute på ridtur med Fapri och det var så vansinnigt gulligt alltihop. Hästar, frisk luft och få hänga med Loppan i stallet. Så vansinnigt mysigt. En annan grej som gör mig väldigt glad är mina sådder ute i “odlingsrummet”. Jag vet inte om det går att kalla odlingsrum när det bara är en liten hörna med odlingsgrejer, men jag har ju inga sadlar kvar så “sadelkammaren” känns också fel i munnen. Odlingskammaren kanske blir rätta benämningen? Idag ska vi prata lite odling här på bloggen. Känns som att jag tänker gå grönt 70 % av min vakna tid. Planerar utökning av landet, drömmer mig bort till blommor och grönsaker. Hugaligen vad mycket fint vi har framför oss. Idag tänkte jag bjuda på två klipp av “Odla tillsammans på Backen” kombinerat med lite bilder och länkar till mina nya fröer. Hoppas ni ska gilla!
I första videon visar jag hur jag väcker upp mina pellisar från vintervilan (de har stått i mitt svala hemmakontor hela vintern) och sår lite frön. I denna video pratar jag ingenting utan gjorde textinstruktioner istället. Så får det bli ibland.
I denna video visar jag min odlingskammare, visar hur det gick för sådden jag tappade för några dagar sen, visar också fröna jag beställt (listade nedan), märker upp sådder och slutligen får ni se mitt nya trädgårdsprojekt som ger mig lite huvudbry – det var ingenting jag planerade för i år! Men det blir nog bra – ni får haka med på det projektet också, förstås!
Squash – Diamant F1 – Jag trodde absolut att jag hade beställt squash i första beställningen men tji fick jag. “Lättodlad squash” står det på baksidan, you had me att “lättodlad”, så att säga!
Broccoli – Premium Crop/Atlantis – Min kompis Astrid tipsade mig om att odla broccoli, jag tänker mig att det är rätt svårt? Det står att det rekommenderas försådd men jag tror fasen jag chansar och direktsår.
Rödbeta – Detroit 2 – Förra året åt vi så galet mycket rödbetor och nu får vi hushålla lite med de burkar med inlagda rödbetor vi har kvar. Därför kompletterade jag med en påse till.
Äppelgurka – Lemon – Fick tipset av min instakompis Julia (@vastbynochvi) att prova så äppelgurka! De ser så sjukt gulliga ut på förpackningen! Dock fick jag veta i min odlingsgrupp på Instagram att just “lemon” inte är så söt och smaklig – men vi provar!
Chili – Piment d’Esplette – Har fått en dille på chiliflakes så detta ska bli sjukt spännande att prova!
Vallmo – Korn – Mera blommor blev det också! Vallmon tänker jag strö lite här och var och se vart den trivs, nere vid stenmuren vore fantastiskt vackert!
Blommix – Nektar – Jag hoppas denna blommix kan vilja trivas på jordkällaren, något som tack för vad bina gör för oss. Galet inspirerad av en tjej från odlingsgruppen på Instagram som odlat fram en blomsteräng på en liten jordfläck!
Vallmo – Pion – De vackraste små bollar jag kan tänka mig, i olika nyanser av rosa
Sammatstagetes – Boy o Boy –
Tankarna inför sista februarihelgen
Det är sista torsdagen i februari och månadens sista helg nalkas. I veckan har jag fått säga åt mig själv på skarpen, kom på mig själv redan på måndagen att längta efter helgen. Vanligtvis brukar jag uppsatta veckans alla dagar, men veckorna när Fredrik jobbar eftermiddag brukar vara lite extra längtiga ändå. Så sedan dess har jag försökt att ta tillvara på kvällarna; i måndags slutade jag tidigt då förskolan var stängd, sedan har vi hunnit med både ridtur på Fapri, en tur till stan (för att hämta matvaror och middag på drive in – helfestligt) och fortsättningen av projekt vårstäda hemmet.
Hade en ambitiös plan att hinna genom hela nedervåningen under veckan. Men det sket sig redan på tisdagen när jag somnade vid nattning och vaknade morgonen därpå, utan att ha hunnit storstäda hallen. Ikväll har istället mina fötter och händer svällt upp, minns att jag fick sådana episoder med Loppan i magen också. Obehagligt så det förslår, jag vill bara gå ut och doppa mig i snön och kyla ner mig. Hur som helst så lyssnar jag på kroppen och ger den lite extra vila efter light-versionen av torsdagsstädet.
Jag ville mest bara titta in till er och lufta tankarna lite. Känns som jag är vårpirrig och så himla sugen på riktig vårvinter nu. Har mycket kul på gång jag vill dela med er.
I helgen föreställer jag mig att odlingssäsongen drar igång på riktigt här på Backen. Ska planera odlingsbäddarna och vilka små trädgårdsbestyr jag önskar hinna med utöver odlingen. Jag tänker; rosor! Några små frön ska få komma ner i jorden och pelargoniorna som jag hämtade in från vinterförvaringen i veckan ska få ny jord.
Ikväll hörde min syster av sig och undrade om jag ville ha ett par mässing-lampetter som jag inte kan sluta tänka på. Köpte ett par i tenn (?) när vi precis flyttat in i huset på loppis som är fantastiskt fina, men de hittar liksom ingen plats här hos oss. Tycker det är så svårt det här med grejer, en in och en ut, brukar jag försöka köra på, men jag måste erkänna att jag samlar på mig både ljusstakar, dukar, kökshanddukar och annat skrufs ganska flitigt. Så vill jag inte ha det. Även om det handlar om att det är loppis och pengarna går till välgörenhet, så är jag inte intresserad av att drunkna i grejer. Var sak har sin plats och ett hem fyllt av funktionella, älskade grejer är mer min melodi. Jag vill så gärna ha rensat ut allt ur lillhuset som inte är verktyg och målarfärg under året, kanske måste jag ordna en brak-loppis i sensommar?
Jo, sista tanken nudå. Jag tänker mycket på mina höns just nu. Jag experimenterar med fodret och det är så spännande att se utfallet. Läser mig vindögd och skriver inköpslista. Så planerar jag hönsgård till mina damer också. Tänker att jag ska försöka mig på att bygga själv i vår. Jag har varit så bortskämd med pappa och Fredrik och hjälpt mig med många projekt men nu måste jag nog prova vingarna lite själv. Jag har en ritning och en inköpslista. Nu ska jag bara hitta någon som vill springa i byggvaruhandel istället för mig, för jag är tämligen försiktig nu och håller mig allra helst bara hemma.
Lägesuppdatering inför helgen alltså. Vårvinterpirrig med diverse trötta gravidåkommor, med siktet inställt på lampetter, mindre grejer och hönshjärna i hela huvudet. Så fint så. Hoppas ni alla har det fint och uppskattar mina “hejsanhoppsan”-inlägg här inne också. Kram!
Vår lilla utflyktsmaskin
Den där skotern som Fredrik kom hem med på släpet. En gammal men välhållen Yamaha ET 340. Vår nya utflyktsmaskin. Vi älskar ju turskidorna. Fötterna också, ibland -men inte så ofta- tar vi bilen på på utflykt. Ponny och släde är ju också en hit. Men nu har vi äntligen en liten puttrande skoter att slänga oss på och bege oss till nya ställen att upptäcka.
Fredrik var mellan två arbetsmoment på övervåningen. Och jag och Loppan höll på att såpskura köket som bäst, när F kom på att vi ju borde ta tillvara på veckans sista dag. Inte bara gneta och knoga. Så fort var det gjort, varm choklad i liten termos, bortglömd lussebulle i matlåda, kall mjölk i en liten flaska och tre muggar på det. Ner i packboxen. Fram med renskinnet. Och brumma igång den där gamla trotjänaren.
Vi puttrade förbi farmor och farfar, faster och kusinerna, Sixtens, och in i skogen. Skogen som var alldeles strålande vacker. Upplega i den höga, västerbottniska furan. Skotern som puttrar på, annars: tystnad.
Meter efter meter tar den oss, jag tror vi åker på ett gammalt skoterspår som svärfar kört upp. Han har arbetat idogt i skogen i vinter med vår granne Pelle. Men det har snöat en decimeter eller två sedan spåren användes sist och pudersnön strösslar över oss. Det är så vackert, så vackert.
Vi stannar vi en enorm rotvälta mitt i skogen. Precis intill vårt skifte. Fredrik sopar bort snön från granens stam medan jag gör mig bekväm på skotern.
Lilla Loppan har fått låna en slalomhjälm av mormor och morfar. Hon är så nöjd över den, ser ut som en liten smällkaramell i overall ärvd av mitt kusinbarn. Hon är så stolt och glad över skotern. “Los koter” säger hon och dunkar den lilla handsk-klädda armen i huven. Jodå, Los skoter kan vi absolut säga.
Vi häller upp den varma chokladen i muggar, späder ut Loppans med mjölk så det inte ska bli så varmt, men hon tycker inte om, “mölk!” säger hon bestämt och mjölk får hon. Tillsammans med de bortglömda lussebullarna.
Vi konstaterar -än en gång- hur nöjda vi är med skotern. Jag har redan kört den mer än jag någonsin körde den där stora, snabba sportskotern som bott här senaste åren. En röd, gammal korvgrillarskoter livar mer med min personlighet. Så ryms vi allihopa – alla fyra – på den långa sitsen. Vi är ivriga när vi sitter och pratar, vi har stora planer för vad vi ska göra på platsen vi besökte, om bara något år. Det bubblar, förväntan och längtan. Så mycket kul, framför oss.
Jag frågar Fredrik vilka tre saker han längtar efter just nu. Han säger “bebisen”, “övervåningen” och “ledig sommar”. Jag säger “takdropp och vårvinter”, “odla i trädgården” och “bebisen”.
Sedan pockar huset på vår uppmärksamhet igen. Bullarna är slut, varmchokladen likaså. Vi slänger ner alla tomma muggar, temosen och matlådan i ett virrvarr där bak i packboxen igen. Kastar en sista blick över skogen. Drar igång skotern och börjar puttra hemåt. Genom skogen, förbi Sixtens, faster och kusinerna, farmor och farfar och tillslut är vi hemma igen. Bland slipdamm, såpadränkta trasor och tusen drömmar.
Jag tror det blir kanon, med en liten utflyktsmaskin.
Vår familj växer
Nu ska jag berätta om något otroligt roligt. Något som vi längtar väldigt mycket efter…
…Vi ska få en till efterlängtad liten bebis, om allt går som det ska. Jag kan knappt förstå det själv, faktiskt.
Jag tänker på vilken ynnest det är att få uppleva detta igen. Vad fint det är att dela alltihop med Fredrik och Lo. “Bebis maaage” säger hon och stryker mig på magen om kvällarna när vi ska sova.
Det är helt klart annorlunda den här gången. Med en stortjej i famnen och en liten bebis i magen. Det känns än mer mysigt när man vet ungefär vad vi kan förvänta oss. Fast sedan kanske det visar sig att det blir helt annorlunda ändå, men det brukar ju tendera att bli bra ändå.
Hela familjen mår bara bra och vi längtar så!
Ursäkta röran, jag bygger om!
Jag kommer under våren att ordna en bloggdesign som andas Livet på Backen. Det kommer att vara stökigt, det kommer att ta tid! Men jag känner mig så pass inspirerad att jag inte vill stänga ner bloggen helt, ha överseende!!
Kram!
Mina nya kläder!
När jag delade mina nyårslöften i slutet av 2020 så var ni några stycken som var peppade på “Min nya klädstil”. Jag har beställt två omgångar från Sellpy. Första omgången var “bara” några blusar till jobbet och ärligt talat så blev det inget bra alls, de gick sönder, knappar lossnade och en av dem blev söndertuggad (?) av tvättmaskinen. Så jag tar och siktar in mig på beställning nummer 2 och visar er plaggen med en liten tanke på hur jag vill bära dem framöver.
En gul liten sommardröm. Tänker den där klänningen man har varje dag, som man helst aldrig vill tvätta. Som funkar till stranden, till fikat och till trädgårdslandet.
Min vision är att i framtiden ligga en säsong före, både i barnkläder och vuxenkläder, både för att ha allt redo när säsongen väl infinner sig, ungvika spontanköp och knipa gobitarna innan alla andra är ute efter sommarklänningar, hehe. Så denna vek jag försiktigt ihop och la i sommarlådan.
De ljusa hängselbyxorna kommer jag bo i i sommar. Med vida ben och korta anklar. Till träskor och tshirts. Hängselbyxor är mitt bästa hemma-plagg, man kan böja sig och huka sig hur mycket som helst utan att rumpan åker fram och det känns liksom avslappnat som mjukisbyxor men är finare än mina urtvättade nike-byxor kan jag lova.
Ovanpå ligger lilla jeanskjolen med knyt i midjan. Också en sån man kan ha överallt. Så vill jag nog att min nya garderob ska vara också. Man ska kunna ha på jobbet, ha hemma, ha borta, ha hela tiden. Tidlösa plagg som jag valt ut, oberoende av trender.
Dessa två vek jag också ihop och stoppade i sommarlådan i väntan på varma dagar.
Men hallå där? Ska jag vara en person i jumpsuit? Ja men absolut! Denna är mörkblå, rejäl och ska absolut invigas redan under veckan. Älskade knapparna fram på den och känslan den gav när jag rullade upp ärmarna. Liksom arbetskläder när de är som bäst. En mulen dag i trädgårdslandet eller med sandaler på utflykt med vänner, picknickkorgen vickandes på armen.
På samma dörrfoder fick också denna fina omlottklänning balansera. Mörkblå med små blommor på. Passar jämt. Hur skön som helst. Lite för urringad för vad jag brukar känna mig bekväm i med det löser en liten säkerhetsnål enkelt. Gillar dessa mellanlängder på klänningar. Känns varken som aftonklänning eller partyklänning. Omlott är ju så kvinnligt och fint också, jag som knappt har några former kan lura fram en midja med omlottklänningar!
Nästa omlottklänning är millitärgrön och superfin. Tänkte först lägga även denna i sommarlådan men gillade den för mycket. Den får hänga med vintern lång med fleecefodrade strumpbyxor och lång kofta på.
Två kjolar som når ner över halva vaden ungefär. Med massor av tyg att svepa runt sig. Älskar den röda, den vill jag ha jämt. Tycker så mycket om att ha både klänning och kjol men jag är så frusen så jag tar det sällan om morgnarna. Men jag tänker att min nya klädstil ska innehålla några rejäla tjocktröjor också. Så fint med en bullig, gosig tröja till dessa skönheter. Klänning och kjol minst tre gånger i veckan från och med nu va? Fyra? Okej Fyra!
Så sista plagget. En croppad topp som blir fin till kjolarna som går höögt upp i midjan. Jag kommer på mig själv med att tänka att jag vill ha en sådan här liten tshirt i alla färger som finns. Men tanken med min nya garderob är ju inte bara att faktiskt skaffa en garderob jag visuellt tycker är vacker, utan också vara kreativ med det jag har. Så detta plagg kommer vara basen i så många olika utstyrslar.
Jag känner själv hur det är svårt att begränsa sig och välja “väl valda plagg”, vill helst ha alla plagg i alla färger som finns att tillgå. Men Detta känns som en otroligt bra början. Och innan jag beställde hem hela stora paketet så rensade jag ut två stora säckar med kläder som jag sparat i så många år men aldrig använder och skänkte bort, svängde förbi min syster med några plagg jag uppskattat men som jag inte får användning av längre. Det kändes gott i hjärtat att göra så.
Så en jumpsuit, två omlottklänningar, två halvlånga kjolar och en croppad topp ska utgöra vårvinterns garderob. Tillsammans med strumpbyxor, koftor, stickade tröjor och tjocksockar i befintliga garderoben. Jag tror det blir fint, jag!
Renovering 2021
Idag tänkte jag bjuda med er på planerna för renoveringen av huset i år! Jag tycker ju mer tiden går desto svårare blir det att planera för renoveringen. Kanske att jag ju längre renoveringen gått insett att det blir lite roligare om man inte planerar så mycket? Om livet får styra, då behöver man inte vrida blåknut på sig själv när planerna går i stöpet. Men i alla fall, om vi får önska och hoppas, så vill vi hinna med detta under året:
Drömmens övervåning
- Spackla & slipa klart alla gipsväggar och gipstaket – Sånt himla tråkjobb, jag började i julas och Fredrik håller idogt på med taket i tvrummet.
- Måla tak – I vardagsrummet blir det alltså ett vitt gipstak (med så småningom kanske lite balkar och härligheter också, vi känner in rummet)
- Foder, golvlister, fönsterbänkslister, sanningar hörnklossar – alltsammans ska köpas hem, kapas till, kvistlackas, grundmålas, spacklas och tillslut målas två gånger till.
- Renovera ett gäng innerdörrar – Tre stycken behöver vi till rummen uppe. Jag har en ambition om att använda de gamla dörrarna men vi får se i vilket skick de ä – vi gör ett försök!
- Slipa golven – alla vackra plankgolv ska få sig en omgång med slipmaskin. Jag vet att många av er tänker “Neeej! Förbjudet! Såpskura bara så löser det sig”. Men här snackar vi orangea golv, grönlackade golv och så ojämna golv att det skiljer 1 cm mellan vissa plankor. Så vi slipar gladeligen. Förhoppningsvis kan vi leja in hjälp i “värsta”/svåraste rummet
- Måla trappen upp!
- Tapetsera. Åh, vilken milstolpe, vi tänkte göra det på julledigheten men insåg att det faktist är bäst att vi tyglar oss tills det dammat klart där uppe. Los rum och hallen ska tapetseras, sedan ska vardagsrummets ena vägg få sig en omgång kalkfärg.
- Laga & lappa en vacker timmervägg, Fredrik får fixa fina ilägg för att dölja ett hål.
- Sätta lister och foder
- Ringa rörmokare och elektriker
- Flytta in!
Drömmens nedervåning
- Fixa de där listerna som inte blivit fixade, är 3 småstumpar i kontoret som inte är fastspikade ännu
- Köpa plåtar att ha framför våra tre vackra eldstäder.
- Ta bort OSB-dörren och ordna fint kring uppgången till övervåningen
- Måla dörren en omgång – den har torkat något och behöver en dutt grönfärg
- Ordna lekrum! Vårt sovrum flyttas upp och där vi har nuvarande sovrummet ska Lo få ha prick alla leksaker om hon så vill. Gunghästen, lektältet och har vi tur kan vi förvara en del av leksakerna i någon vacker byrå från ladugårdsvindan
- Dutta lite färg – några spikhål, några kvistar som elakt tittar fram och en salning vid en dörr behöver lite färg
- Foga runt kaklet i köket, eller sillikona kanske man säger? En sträng av grå massa ska i alla fall komma på plats under 2021!
Drömmens utsida
- En bro till farstun, eller trappa kanske man säger mer söderut.
- Skorstenen, kanske lejer vi bort murningen av skorstenen, eller så gör vi det själva. Vi klurar på utseende och längtar till sprakande vedspis i köket så länge.
Utöver dessa rena renoverings- och byggprojekt så tänker jag mig att vi ska hinna med otroligt mycket familjetid. Djurgos, uteluncher med vänner och familj. Listan känns inte övermäktig ifall vi får pausa ibland och fylla på depåerna av allt vi mår gott av. Jag hoppas att jag i slutet på året kan säga att vi är – mer eller mindre – klara och bara få njuta av vårt fina, hemtrevliga och egengjorda hem.
Här och nu
En sista, lång arbetsdag på mitt jobb innan nya äventyr väntar runt hörnet. Förväntansfull och nyfiken börjar jag på måndag mitt nya jobb. Det är konstigt att sluta jobbet mitt i en pandemi. Hejdå-kramar och Hejdå-fika och allt annat som hör till ett avsked (eller snarare ett “på återseende”) smetas istället ut och det blir virtuella hälsningar och ett lite tafatt avslut. Ena sekunden sitter jag på ena köksstolen och jobbar, för att sedan svassa in på toan och ta på läppstiftet och släppta ut knuten i håret för att gå på virtuell AW med några vänner på andra köksstolen. Skåla i bubbel framför webcam och prata om livet.
Det äts middag. Det är halvrörigt hemma som det blir efter att en av oss jobbat hemifrån och två haft ledigvecka. Disk och leksaker och småskrufs.
Sen går jag ut. Klockan är kvart i sex och jag har inte stuckit ut näsan ens på hela dagen. Att promenera på lunchen är ett måste för mig, men idag med -26 grader och mycket att stå i sista dagen hoppade jag över det. Så kroppen drar en lättnadens suck när den får lämna pinnstolen och dra på powerskorna och vinterkappan. Stövla rakt ut i månskenet.
Jag stannar upp mitt på gårdsplanen och känner efter. Jo, jag är lycklig nu, just nu. En kick jag förr brukade få av att köpa grejer letar jag nu i vardagen. Här uppstår den. Mellan huset och hönshuset, i -26 grader. Lyckan. Jag tar upp telefonen och knäpper ett kort. Jag ser glimten i mina ögon, de ser glada ut.
De där minutrarna jag stoppar ägg i jackfickan, häller ohemula mängder havrekross och en dutt värpfoder på golvet och stryker Elsa över fjäderdräkten är så viktig för mig. En av dagens höjdpunkter. Livet är annorlunda nu mot för bara en och en halv månad sedan, men inte dåligt för det. Livskrisen att vara utan häst börjar lätta och jag börjar finna mig i min nya vardag. Och den ambitiösa “det finns inga dåliga väder”-sidan hos mig kliver lite åt sidan och ger vika till “-26 är perfekt temperatur att stanna inne under ullfilten och klappa katt”-sidan. Jag låter det vara så, för en vinter i alla fall.
Hoppas ni också fått känna den, den fredagslyckliga känslan.
29 år
Idag är det min födelsedag. Det känns inte riktigt så efter firande hela helgen. Idag är lite vakuum efter allt kalasande och firande.
Idag är jag stolt över mig själv. På lunchen åkte jag och ordnade upp ryggen lite hos en naprapat. När jag berättade om mina nyårslöften så skrev jag lite vagt om min arma kropp och att den ska pysslas om under 2021. Mina kroppsliga besvär sträcker sig egentligen långt bak i tiden. Jag har skolios i ryggen och jag vill minnas att jag började gå hos kiropraktor som typ 12-13 åring med ryggbesvär. Ju mer jag tränat och ridit och hållt igång desto bättre har det varit. Dock bröt jag en ryggkota på höstlovet för 10 år sedan. Läkarna sa till mig att den förmodligen inte skulle vara till besvär om jag inte ökade mycket i vikt, vilket jag ju gjorde under min graviditet. Så sista veckorna med tjugo kilo extra på kroppen var jag mer eller mindre sängliggandes. Då lovade jag mig själv att få ordning på min kropp efter graviditeten. Men ni vet hur det fort blir, det känns bättre och det går att bita ihop rätt bra med alla mamma-superkrafter man får där i början. Men i takt med att jag burit, ammat, kånkat och släpat på en liten Loppa och allt annat tillhörande småbarnslivet i kombination med en skadad häst som inte blev så mycket riden och ett stillasittande jobb och.. och .. och .. orsakerna är nog många och under julledigheten brakade ryggen ihop igen.
Så nu tar jag tag i min hälsa. Naprapat är första steget. Sedan ska jag börja bygga upp mig själv, och aldrig mer förhala min egen kropp och hälsa.
Så, sista året som tjugonågonting kommer gå i hälsans tecken sida vid sida med renoveringen. Både kropp och själ ska få sitt. Är så nöjd över livet i stort, över platsen och vart vi är. Känner mig lugn, balanserad och liksom redo. Att bli äldre rör mig inte i ryggen, jag tycker det är en gåva och en ynnest att faktiskt få fira födelsedag. Men ordning på den här arma ryggen, det måste jag få!
Ledigheten
Nu är det bara en dag kvar på min ledighet och oj vad den gjort gott för mig. Jag började ju allihopa med att låta min häst somna in och jag har nog varken hämtat mig eller sörjt klart. Allt har sin tid. Men jag är så glad över pärlbandet av dagar som följt efter årets mörkaste idag. Idag när jag åkte och hämtade Lo fick jag dubbelkolla två gånger på klockan för att se att det verkligen var ljust klockan tre. Inte solljus-ljust, men definitivt ljust. Det är nya tider nu.
Jag som skrytit upp vår gran och att den inte barrat något. Imorse när jag smög upp till frukosten så hade den strösslat hela golvet med mörkgröna barr. Jag har stannat till och luktat på den om och om igen hela dagen innan pyntet slutligen packades ner i lådor och granen kastades ut. Jag som velat ha kvar den längre.
Den här ledigheten har innehållit så mycket. Mest renovering (för Fredriks del i alla fall) men jag har också tagit mig an att rensa, städa och organisera. Vi vill inte leva med för mycket prylar och pryttlar framme så vi är ganska duktiga på att packa undan kläder som blivit för små för Loppan, ofodrade jackor som inte går att ha på vintern och tennisrack som inte används förrän tennisplan vid badstranden tinat fram. Just nu fungerar lilltorpet som förråd åt allt, men på sikt har vi ett potentiellt förråds-utrymme som ska få sig en upprustning.
Ett rum nu och då har det blivit, när det passat med livet. Och sadelkammaren och stallet, oj vad ont det gjorde i hjärtat.
Hönsen fick offra sig på pepparkakshuset med. Jag känner mig dum men jag köpte fel sorts värmelampa åt dem igår på vår stadstur. Så de har det snäppet för kallt för min smak. Jag hoppas de förlåter mig med lite popcorn och pepparkaka. Fem ägg fick vi idag förresten. Så lite tacksamma över livet tror jag de är, trots allt.
Tjugotvå minus har vi haft idag. Knut hade frost i kragen och ville helst inte sätta ner tassarna alls på brotrappen. Hans blick säger åt mig att släppa in honom pronto. En eftermiddag i sängen väntade för honom.
Dagarna går sakta och förutom renoveringen händer inte mycket. Jag tänker att det är härligt att spara dessa långsamma dagar i bloggen också. Att titta tillbaka på: det finns långsamma, sirapsliknande dagar. När våren kommer och allt känns som det ska göras samtidigt. Tid för vila och reflektion. Känns fint och rastlösheten är en obekant men skön känsla.
Du kanske också gillar
När Lo blev ett år!
Kalasklädseln & hönsmarknadskoftan
Livet på gården på sistone
