• Allmänt,  Djuren,  Hästen, ponnyn & stallet,  Hönsen & hönshilton,  Lantliv,  Trädgård, odling & blommor

    Majdagarna

    Dagarna tickar på i maj. Den månaden som brukar vara så härlig – och så äckligt fullspäckad! Plötsligt kommer jag på mig själv att hämta andan på ett sätt som jag tidigare inte gjort i maj. Det är härligt att känna att livet inte snurrar på i alldeles för snabb takt. Trots att dagarna går som i ett pärlband så hinner vi med livet på ett annat sätt än i maj de senaste åren. Det är fokus på renovering och familjeliv. Vi plöjer inga åkrar, sätter inga skogsplantor och kväver oss inte med att hinna med mer än vi borde. Känner sådan kärlek till maj, för första gången på många år. Jag vet inte om det är hemska coronan som faktiskt dragit ner tempot på allt, eller om vi faktiskt blivit klokare av våra erfarenheter med att försöka trå in allt på en och samma månad. Hur som helst, så gillar jag den lugna känslan som hittills spridit sig över gården under maj månad.

    Förra lördagen eldade jag upp i bagarstugan på morgonen. Petade in några vedträn under dagen och höll hällen varm. Mot kvällen gräddade vi hemgjord pizza med parmesan, gréveost, skinka, olivolja och tomatsås. Inne i bagarstugan står tiden stilla. Jag njuter av tidsresan när jag gräddar pizzorna. Älskar att spendera tid här, med hucklet på huvudet, radion skvalar P4 och utanför fönstret river isen på sjön. Jag önskar mig så många fler tillfällen här framöver, ensam, och i goda vänners lag.

    Bagarstugan är en sådan plats som gör att jag älskar vår gård ännu lite mer. Något jag aldrig tror att vi skulle unna oss att bygga, men som vi njuter av att ha. Förra sommaren ordnade jag en liten rabatt längst ena kortsidan. Och i år har vi ställt dit gjutjärnssoffan och gjutjärnsbordet för många mysiga utefikor. Denna gång var jag själv i bagarstugan. För mig har det varit så himla viktigt att kunna manövrera den själv. Kunna elda och sköta hällen, grädda och fixa och dona. Det kändes omöjligt när vi flyttade hit, men nu har jag hyfsad koll på hur allt fungerar.

    Vi har haft lite blåsigare dagar. Då flyger dörrar av gångjärnen och jag vill helst gömma mig inne i Drömmen. Efter åren i lilltorpet när man kunde ligga sömnlös om nätterna när stormbyarna grep tag i huset så känns det tryggt att Drömmen står så stabilt. Vår gamla, skruttiga gård blir fort påverkad av rejäl vind. Främst alla dörrar på ekonomibyggnader som tar stryk. Drömmer om nya dörrar överallt. Som inte är ruttna och faller av väggen för minsta vindpust. Men allt har sin tid. Just nu finns ingen tid för dörrar.

    Desto mer tid finns för djuren. Jag och Lo spenderar varje kväll ute hos hönsen och hästarna efter middagen. Fredrik går tålmodigt upp på övervåningen och renoverar. Jag njuter så av kvalitetstiden med Lo. Efter långa arbetsdagar så finns det inget mer befriande än att hoppa in i lantlivsbubblan med Lo. Försöka vara här och nu, även om jag måste erkänna att det är svårt att släppa tanken på jobbet när gränserna mellan privatliv och jobb suddas ut i och med hemmakontoret i coronatider. Jag försöker göra så gott jag kan med att koppla bort tankarna på jobb och vara ~här och nu~. Göra en sak i taget hjälper. Lo hjälper, tackar högre makter för att Lo kom till mig när jag behövde det som mest. Oj vad mitt liv ändrat perspektiv senaste fjorton månaderna. Njuter till fullo av att tulta runt efter dunrumpor och plocka sten i hinkar om kvällarna. Barns förmåga att leva i nuet är fantastisk.

    Gårdens kallblodskung mår riktigt gott. Han sköter sig snyggt med nya lille russ-kompisen. Sköter sig mer än snyggt i ridningen och i veckan dammade vi av vagnen och tog oss en skritt-tur runt åkrarna. Har kört två gånger på 1,5 år och fick blodad tand. Varierad träning är vår melodi just nu, för att skona artros-knäna och hålla igång kroppen och knoppen på herrn. Längtar alltid till nästa tillfälle jag hitta på något med honom. Vi har det himla gott just nu. Och det är så vansinnigt skönt att bara ha en häst att fokusera på just nu.

    I stallet har vi börjat riva Fapriolas box. En liten stallrenovering stundar. Vi skulle skippa sidoprojekten men tillslut bestämde vi oss för att byta ut boxarna i stallet och flytta hönshuset i år. Det känns som otroligt bra sidoprojekt. För djurens bästa och gårdens helhet. Jag får uppdatera er om hur det går eftersom.

    Jag har arbetat vidare med odlingsbäddarna. Skottat närmare fyrtio lass med hästskit och ensilage till det som ska bli en liten grönsaksodling. Aldrig trodde jag att dessa futtiga bäddar skulle kräva så mycket engagemang (och skit!!), men som Fredrik säger: Lika bra att göra det ordentligt från början. Något vi är väldigt less på är “tillfälliga lösningar”. Så som stallet och hönshuset. Missförstå mig rätt, jag har älskat mitt stall och mitt hönshus till döds, det har varit helt rätt i stunden. Men stallet som är byggt av OSB-skivor är inte särskilt hållbart för en 550 kg häst. Börjar se riktigt ledsamt ut (såhär 6 år senare) och hönshuset är väldigt malplacerat och inträngt i ett utrymme vi behöver använda som garage. Så tiden är inne att göra de provisoriska lösningarna permanenta.

    Tillbaka till odlingsbäddarna. Jag har satt massor med kål och vattnat idogt solrosor och tomatplantor. Resten sår jag på friland i juni, efter järnnätterna har gett med sig. Tror jag. Njuter i alla fall av att fyra av sex bäddar är helt klara, och snart väntar ett lass med flis på att läggas i gångarna. Det är så kul att arbeta med kroppen!

    Slutligen så har fem små dunbollar kläckts och bor nu ute i sadelkammaren. Tänker att jag ska skriva en kyckling-guide så småningom. Det är i alla fall en sådan stämningshöjare att ha de små där ute. Lo fullkomligt löper dit ut så fort hon har chansen och utbrister “Pippi, Piiippi!!” när hon ser på dem. Det är så mysigt att blanda barn och djur.

    Hoppas allt är fint med er och att er maj är lika fröjdefull som min är i år. Stor kram till er och ta hand om er i dessa märkliga tider, kram!!

  • Allmänt,  Trädgård, odling & blommor

    Början på odlingarna

    Vi har tagit nästa steg i planeringen av vår lilla köksträdgård. Jag har satt årets första frön i jord, beställt lite frön och sättlökar, ritat lite på utformningen av bäddarna, bestämt vad som ska odlas på vilken plats och slutligen mätt upp bäddarna

    Bäddarna kommer att ligga på baksidan av huset, med utsikt ner mot sjön. Här har vi gott om plats att rymma både potatisland och bäddar. Eftersom jag aldrig gjort något liknande så går jag på känsla. Bäddarna blir 120 cm breda, då tänker jag att man kan rensa ogräs och påta på från båda sidorna. Mellan bäddarna blir det gångar där skottkärran ryms att dra. Kanske ett genidrag, eller så tar ogräset över. Vi får se, jag experimenterar ännu.

    Jag bankade ner pinnar för att få ett hum om storleken på landet. Jag fick ha varken hammare, pinnar eller tumstock ifred. Men det är så himla kul att ha en liten med på sådana här projekt. Jag hoppas att det kan bli vår grej, min och Los alltså. Där vi går ut i köksträdgården efter middagen och skördar näpna morötter, vattnar hängiga kålplantor och känner livet i oss för en stund. För visst blir det så, att någon sorts urkraft väcks i en när man får gräva runt med händerna i jorden?

    Jag fick en herrans massa roliga frön när jag fyllde år. Melon, solros, basilika, spetskål, bönor, rödbetor och ruccola. Sedan har jag beställt till morot, squash, vitkål, mangold, grönkål samt röd-, gul- och silver- sättlök. Jag har en liten bok där jag redan vintern 2018/2019 skrev ner vad jag ville odla och hur köksträdgården skulle se ut. Men tiden och lusten till att slutföra det fanns inte mitt i pyttebebbetiden.

    Jag tänker mig att jag mest vill odla ätbart, rustika grejer som går att ta tillvara på. Äta direkt ,frysa in, lagra i jordkällaren, lägga in. När jag fått kläm på några sorter så vill jag fortsätta in i blommornas värld. Men den drömmen ligger några år bort. En sak i taget, försöker jag ha som mantra.

    Så nu står ett spett litet skelett till köksträdgård ute bakom huset, med pinnar som sticker upp här och var. Nästa steg blir att fylla bäddarna med vadhelst vi har drällandes här hemma. Hästskit, gammalt ensilage och lite sådant. Men det får vi kika på senare!

  • Allmänt,  Trädgård, odling & blommor

    Trädgård & odling 2020

    Jag bad om att få några rubriker av er på Instagram och snabbt såg jag ett mönster i det hela; trädgård! odling! Jag tycker att det är lite kul att jag “förknippas” med odling då jag senaste åren petat ner några sättpotatisar i landet på vårkanten och plockat upp dem på hösten. Vår trädgård existerar inte ens! Men drömmar och planer har jag ju gott om, och det är alltid något. Så gå och koka dig en kopp kaffe, här kommer lite drömmar och planer på vad som händer på Backen i år! Aldrig är väl odlingslusten så stor som i februari när vintern känns som längst?

    I mina drömmars värld så har vi både rabatter, växthus, odlingar/köksträdgård och en hel drös med fruktträd här på gården. Men verkligheten ser aningen mer dyster ut, må jag säga. 

    Intill Lilltorpet ligger en liten, gammaldags rabatt. Som visserligen är supersöt, och frodig om man då och då plockar bort ogräset som envist dyker upp. Här dyker det upp tulpaner om våren, orange kungsliljor om sommaren och någon charmig blålila historia mot sensommaren.

    Intill bagarstugan gjorde jag mig en liten rabatt av återbrukat material i somras. Det blev lite “Pettsson & Findus”-feeling då stenarna var så olika stora och min skaparlust var mycket större än mitt ordningssinne, den där juninatten då Lo och Fredrik somnat på soffan och jag fick leva lantliv ute på gården ostört i någon timme. Där blev det löjtnantshjärtan, jordgubbar, smultron och någon hög växt som påminner om bambu, den ångrar jag starkt. Hör inte hemma på vår gamla gård. Sedan har vi inte mer än så. Eller jo, en sten där några gula, försiktiga blommor visar sig varje år. Men avsaknaden av trädgård börjar bli påtaglig, det är ju så mycket och gör så mycket för helheten, tycker jag.

    Jag har ändå tyglat mig själv såpass att jag tänker att, trädgårdsmässigt ska jag inte ha mer än de två rabatterna just nu. Det blir pellisar i krukor lite här och var. Men inga stora blomsterhav eller rabatter ska grävas i år. 

    Däremot vill vi odla!

    Potatis har vi satt i många år nu. Någon chili och tomatplanta, då och då. Men det var länge sedan jag senast sådde och “löpte hela linan ut”, trots att jag tycker att det är väldigt kul och befriande att ha händerna i jorden. I år ska vi prova på att odla några fler sorter än bara potatisen. Jag fick frön i födelsedagspresent och när jag inväntade att Lo skulle födas, för ett år sedan, så planerade jag för framtidens odling. Så arbetet känns lite “redan gjort” på något vis.

    Vår plan är att anlägga enkla bäddar bakom huset och så direkt i landet. Det kommer mest bli för att kolla om platsen blir bra, om grödorna trivs med upplägget, så att säga. Vi kommer att försöka använda det vi har här hemma så gott det går, och verkligen bara prova på. Försöka uppnå någon sorts odlingsglädje. För det skrämmer mig lite, att ofta handlar odling om pekpinnar. När jag läste på förra året så gick folks åsikter isär så mycket. Så på friland, förså, täckodla, rensa ogräs, vattna eller vattna sparsamt. Det finns lika många åsikter som trädgårdsland tror jag. För att lyckas på sin egna plats så måste man ju verkligen bara prova sig fram. Och våga, med som så mycket annat

    Det jag helst vill odla är rödbetor. Av någon oklar anledning. Jag har bara en fixidé om att göra en egen rödbetssallad till nästa jul, och alla jularna framöver, av våra egna rödbetor. Resten av grödorna får växa precis hur bra eller dåligt de vill, bara jag får den där rackarns rödbetssalladen.

    Förra sommaren njöt jag så mycket när Loppan fick hänga med på ett hörn i potatislandet. Jag började då drömma mig bort till att odla med min lilla unge. Kan knappt tänka mig något mysigare än att svassa ut och klippa lite gräslök ihop, gräva fram potatis tillsammans och såklart avnjuta skörden under stora delar av året.

    Grödorna vi tänkt odla (litegrann av varje) är:

     

    • Morot
    • Potatis
    • Squash
    • Vitkål
    • Rödbetor
    • Diverse kryddor
    • Spetskål
    • Lök
    • Grönkål 

    Hur vi valt ut vad vi ska odla är endast med en axelryckning. De allra, allra flesta grödor fick jag frön till i födelsedagspresent, utöver det la vi till grönkål och morot. Jag vet alltså inte alls hur grödorna kommer trivas hos oss.

     

    Jag tänker att jag ska blogga så mycket det bara går om odlingarna. Även om det skulle helt gå i stöpet. Vi kanske lär oss något av det också? Och går det bra är det väl bara kul att få se hela processen? Eftersom jag är nybörjare så kommer jag göra misstag, men det kan också li kul! Det här ska vara ett lustfyllt projekt, ett “prova på”-år.

    Är det någon av er som odlar mycket? Har ni några ess i rockärmen till mig? Eller är du, precis som jag, sugen på att börja sätta frön i marken?